"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. StĂ€mmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het Ă€r svĂ„rt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stĂ€mmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrĂ„n formulerade behov.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn anvÀnde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes pÄ databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som anvÀndes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer anvÀnde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsÀtt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en störning som kÀnnetecknas som avsiktlig viktnedgÄng, framkallad och vidmakthÄllen av patienten sjÀlv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvÀrrar relationen mellan dem och vÄrdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar frÀmst flickor i Äldrarna 12-20 Är. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa upplever mötet med vÄrdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker utfördes.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat vÄld kÀnner sig efter att ha bott pÄ ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhÀllet. Hur mÄr de och hur ser deras vardag ut? Metoden som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjÀlp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Denna studie undersöker inkomströrligheten i kvinnliga och manliga branscher för att se ifall möjligheterna till en god inkomstutveckling skiljer sig Ă„t i de olika branscherna. Dessutom analyseras undergrupper i de bĂ„da branscherna, framförallt kvinnor och mĂ€n. Studien utnyttjar LINDA-databasen, vilken innehĂ„ller en stor mĂ€ngd data frĂ„n den svenska populationen.ÖvergĂ„ngsmatriser och Logitodds-skattningar har anvĂ€nts för att analysera inkomströrligheten över perioden 1994-2004. Resultaten tyder pĂ„ att individer i manliga branscher har en bĂ€ttre inkomstutveckling Ă€n de i kvinnliga branscher. Det fĂ„tal kvinnor som befinner sig i manliga branscher har en markant bĂ€ttre möjlighet till karriĂ€r Ă€n kvinnor i kvinnliga branscher.

Det Ă€r svĂ„rt för kvinnor att nĂ„ högre positioner i samhĂ€llet och det behövs sĂ€rskilda utbildningar, och sĂ€rskilda verktyg, för att kvinnor ska fĂ„ likvĂ€rdiga möjligheter som mĂ€n att bli chefer. LuleĂ„ tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fĂ„tt ökade sociala nĂ€tverk och/eller karriĂ€rmöjligheter? Är mentorskap och nĂ€tverksbyggande verktyg som kan förbĂ€ttra kvinnors karriĂ€rmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nĂ€tverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nĂ€tverk i samband med utbildningen.

Höftfrakturer bland Àldre personer Àr en fruktad komplikation inom vÄrden. Utfallet av dessa frakturer var ofta dÄligt men det gÄr att förebygga. De flesta som drabbas av höftfrakturer Àr postmenopausala kvinnor med osteoporos. Syftet med vÄr studie var att sammanfatta omvÄrdnadsinterventioner som kan förebygga höftfrakturer hos Àldre kvinnor med osteoporos och trender inom omrÄdet. Metoden för vÄr studie var systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Globalt sett Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi, framförallt mastektomi som innebÀr att ett eller bÄda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet Àr det vanligt att kvinnors psykiska vÀlmÄende pÄverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgÄtt mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsÀtt tillÀmpas och data analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framtrÀdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. UtifrÄn kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förÀndrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och kÀnsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgÄtt mastektomi upplevde bÄde psykisk och fysisk pÄverkan.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sÀllan om de risker det kan medföra dÄ det gÄr till överdrift. Det skapar en komplex situation dÄ trÀning och att vara ?hÀlsosam? i huvudsak framstÄr som nÄgot positivt. Dagens unga kvinnor trÀnar allt mer, och Àr den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av Àtstörningar, psykisk ohÀlsa och trÀningsberoende. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som trÀnar mer Àn rekommenderat.

Bakgrund: Sjukdomen anorexia nervosa uppmÀrksammades redan pÄ 1600-talet. Den karaktÀriseras av en uthÄllig och beslutsam strÀvan efter viktnedgÄng. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och sjukdomen debuterar ofta i samband med puberteten. Orsaken till varför vissa kvinnor blir sjuka vet inte forskare, men flera faktorer som t ex biologiska, sociokulturella, psykologiska samt individuella utgör viktiga roller i utvecklingen av sjukdomen. UngefÀr 10-20 procent av alla som insjuknar i sjukdomen anorexia nervosa fÄr ett förlopp som pÄgÄr hela livet.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.