Sammanfattning/abstractI denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förståelse som en väg att samskapa en förståelseorienterad vägledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte är att utforska båda parters upplevelse av delad förståelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. Frågeställningarna fokuseras på vad som kännetecknar tillstånd av närvaro respektive frånvaro av intersubjektiv kontakt och förståelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna närvaro/ frånvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras på fyra kliniska fallbeskrivningar återgivna ur båda parters perspektiv.

Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkätsvar från 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans årskurs 1-9. En fjärdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsättning.En frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsättningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgår att elevens synnedsättning innebär att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast är resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att när det handlar om att träda in i samtal orsakar elevens synnedsättning missförstånd i ganska liten eller liten utsträckning.

För det första konstaterade jag att det är väldigt svårt att mäta produktivitetsförändringar inom IT-området. Trots svårtigheterna att mäta förändringar var det en som uttryckligen lyckats åstadkomma mer under arbetstiden eftersom intranätet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhåller mer information än vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen är mest akut för människor som är ute och reser mycket, och därför inte har en daglig kontakt till intranätet. Många av intranätanvändarna väljer hellre att ta avstånd från intranätet än att riskera att drabbas av för mycket information.Det är inte många av intranätanvändarna som sitter och letar efter information. Utan hittar de inte informationen på intranätet tar de kontakt med personer som de tror ?sitter med informationen?.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna. Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig. Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten. Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité.

Detta är ett examensarbete som är en del utav min utbildning, bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. Jag gjorde mitt arbete hos Sandahls ÅVT, ett dotterbolag till Sandahls AB koncernen med inriktning på mark/asfalt området. Vid min första kontakt med företaget informerade platschefen, Thomas Pallin om deras vältar som används för markjusteringar och dess teknik som nyligen hade kommit till Sverige. Det kändes spännande och intressant att bara Sandahls i hela Sverige hade denna teknik i sina vältar på markdelen. I mitten utav augusti presenterades utrustningen under ett ?stormöte? som ägde rum i Enköping där alla entreprenörer i Sverige skulle delta.

För att få fram rätt information krävs en metod som belyser patienters behov och på så sätt kan hjälpa sjukvården att på bättre sätt ta hjälp av patienters åsikt. Syftet med uppsatsen är därför att få fram hur patienter upplever att deras informationsbehov av hälsoinformation tillfredställs. Vi vill även ta reda på hur detta behov ser ut idag och på vilka sätt det kan tillfredställas bättre.Vi vill även testa om fokusgrupper är lämplig som metod för att besvara vårt syfte.För att uppfylla syftet har vi samlat in data genom två fokusgrupper. En grupp bestod av personer med mer kontakt med sjukvården medan den andra bestod av personer med mindre kontakt med sjukvården. Med hjälp av resultatet från fokusgrupperna genomfördes en analys där vi fann områden som var särskilt viktiga.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring.Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid..

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket.

Under graviditeten går de blivande föräldrarna till Mödravårdscentralen (Mvc) för regelbundna kontroller. Efter att barnet är fött kommer föräldrarna i kontakt med Barnavårdscentralen (Bvc) som har till syfte att främja hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av sitt första besök på barnavårdscentralen. Data samlades in genom intervjuer med tre föräldrapar samt en förälder i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod.

Att som barn leva i skuggan av flaskan där ens föräldrar missbrukar alkohol kan leda till svårigheter för barnen. Här kan förskolan vara av stor betydelse för barnen, att någon uppmärksammar dem och ger den stöttning och trygghet de kan behöva. Förskolan har också en skyldighet att kontakta socialförvaltningen när de misstänker att ett barn inte mår bra på grund av sina föräldrars missbruk.Vårt syfte var att undersöka hur förskolan går tillväga för att hjälpa de barn som lever i alkoholfamiljer med missbruksproblematik och om det förekommer något samarbete mellan förskola och socialförvaltning, samt hur barnen i familjer med missbruksproblematik kan påverkas av sina föräldrars missbruk. För att nå vårt resultat använde vi oss av kvalitativ undersökning med halvstrukturerade frågor. Resultatet av vår undersökning visade att förskolorna inte hade något tydligt utarbetat sätt för att hjälpa barn till alkoholmissbrukare.

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehålla mål, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten använder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnå patientcentrerade mål. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprättande av en rehabiliteringsplan samt tillämpning av den tre till sex månader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fått en rehabiliteringsplan upprättad.