Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

SAMMANFATTNING Den svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen.

Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

Ytterst lite forskning har gjorts på ett relativt nytt globalt fenomen som innebär att kvinnor har på kort tid gått från att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utsträckning än männen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillräcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan män och kvinnors utbildningsgrad och ämnesval samt hur dessa mönster har förändrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.     Analyser av fyra undersökningar från ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick från att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för män och kvinnors antal studieår skiljer nu för tiden med två års studier. För ämnesval visar det sig att de neutrala ämnena minskar i popularitet både för män och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra ämneskategorierna. När det gäller familjebakgrund och dess påverkan om individen skall läsa vidare på eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande föräldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utsträckning än män och kvinnor från andra familjebakgrunder.     Resultaten tyder på att förändringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgå, både i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att påverka på lång sikt hälsotillstånd, arbetsmarknaden och familjesammansättning för olika socioekonomiska grupper i samhället..

The aim of this thesis is to study the situation of minorities in Slovakia before and after the EU-membership and if EU has played a role in the situation. Also the criteria for becoming a member and other treaties regarding protection of minorities between European institutions and the accession/member states are studied. With the help of i.e. literature, relevant internet pages and yearly studies of EU, the conclusion has been made that Slovakia has made an immense change in the state?s legislation when it comes to minorities and their fundamental rights, but that changes need to be made in attitudes as well.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..

Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .

Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt..

Högsta domstolen i Sverige upprättades 1789 men det skulle dröja 179 år innan den fick sin första kvinnliga justitieråd och 221 år innan den fick sin första kvinnliga ordförande. Kvinnor i majoritet på juristutbildningarna med de bästa betygen, och de är hälften eller fler av de jurister som anställs vid advokatbyråer, domstolar och hos åklagarmyndigheten. Ändå utgör kvinnor en minoritet bland domare med chefstjänster, och särskilt i Högsta Domstolen trots en ökning de senaste åren. Faktorerna bakom detta fenomen utgör en högst intressant fråga utifrån ett genusperspektiv..

Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna..

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där olika etniciteter integreras med varandra och segregeras från varandra. Något som avspeglar sig på skolväsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrån etnisk bakgrund. Något som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhållningssätt till elever utifrån deras etniska bakgrund Arbetet bygger på en litteraturstudie där ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har främst använt mig av tre avhandlingar och därtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framträder inom skolan skapas utifrån en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..