Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren.

Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen.

Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem. Kvinnor drabbas oftare än män, men efter 75-års ålder är det ungefär lika vanligt hos båda könen. Syftet med studien var att undersöka hur mäns upplevelser av att leva med urininkontinens belystes i litteraturen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Under bearbetningen av artiklarna framträdde olika teman som slutligen resulterade i tre övergripande rubriker.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Den agila utvecklingen har på senare år fått allt mer uppmärksamhet då många företagbörjat införa det agila arbetssättet och de agila metoderna i deras organisationer. Det agilaarbetssättet utgår från att fokus ligger på människorna i verksamheten och projekten,samtidigt som de inblandade jobbar iterativt och flexibelt genom ständig kommunikationoch ett nära samarbete.Vårt syfte med undersökningen var att undersöka hur de agila metoderna används iorganisationer och om detta arbetssätt är lika utbrett som det påvisas i litteraturen. Viville också ta reda på om de agila metoderna används i praktiken såsom de är beskrivna iteorin eller om dagens organisationer modifierat dessa för att passa den egnaverksamheten bättre.Detta var även vår utgångspunkt när vi påbörjade vår studie där vi utfört elva intervjuer,varav nio utfördes muntligt och två via e-post. Dessa intervjuer har gjorts med personersom arbetar inom systemutveckling.I vår studie om agil utveckling har vi lyckats påvisa att majoriteten av våra respondenteranvänder sig av någon form av agilt arbetssätt inom deras organisationer. Dennamajoritet hade även modifierat metoderna så att dessa bättre skulle passade deras egnaverksamhet..

Jag har valt att närmare studera vad klassläraren kan göra för att underlätta inlärningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frågeställningar gick ut på vad man kan göra för dessa elever när det gäller undervisning, klassrumsmiljö och underlätta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förändringarna i undervisning och klassrumsmiljö påverkar övriga elever. Därför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels två speciallärare och dels två klasslärare. Sedan har jag sammanställt intervjuerna och jämfört dem med varandra och med litteraturen.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer.

Syftet jag vill uppnå med detta arbete är att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill även ta reda på hur en pedagog kan förbereda sig själv samt sina elever på sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vända sig om denne är i behov av extra hjälp. I litteraturgenomgången redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser även kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter beträffande barn och sorg.

Då litteraturen och forskningen är begränsad inom ämnet kundnytta i partneringprojekt, väcktes intresset att genomföra en empirisk studie om ämnet. Det har inte visat sig vara lämpligt att genomföra detta mot en specifik fråga eller ett problem då den befintliga informationen behandlar teori och tillämpningar av partnering, inte kundnytta.Med hänsyn till ovanstående problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssätt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod där sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet är:? Förstå kundens affär? Välj ersättningsform baserat på grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rätt förutsättningar för beställaren att fatta rätt beslut? Avsaknad av gemensamma välutvecklade digitala hjälpmedel? Ta beslut i rätt tid? Referensytor och egenslutkontroller istället för besiktningsman.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om det går att identifiera de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi redan i förskolan. Vi frågade oss hur pedagogerna i så fall kan identifiera barnen samt hur vi kan underlätta för barnen i deras senare läs- och skrivinlärning. För att ta reda på detta har vi intervjuat fyra logopeder och en specialpedagog som arbetar med barn med språkstörningar eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Resultaten visar att det går att identifiera barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter redan i förskolan. Barnen har svårt att rimma, kan inte sätta ihop/ta isär ord, kan inte lyssna ut ljud i ord, är inte intresserade av att lyssna på böcker.

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

Studien behandlar möjligheten att konstruera en kemiskupplösbar eller nedbrytbarsytråd. Tanken är att sytråden ska underlätta separation av olika material, genom ett mer tidseffektiv sprättningssystem. Valt namn i denna studie för denna funktion är kemisksprättning. Genom litteraturstudier har kunskaper om; processer som våtspinning, stapelgarnsspinning, konstruktionskriterier för sytrådar, egenskaper för kitosanfibrer, katalysering med enzym och upplösning genom protolys hämtats. Praktiska labbförsök för torr- våtspinning av kitosan utförs.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnämnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband som vi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna. För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost och skollunch.