Vårt syfte var att se om man kunde upptäcka matematiksvårigheter redan på förskolan. Vi har genomfört arbetet med hjälp av litteratur, kvalitativ undersökning och diskussioner. Vi valde att lägga upp arbetet utifrån små barns matematikförståelse till att gå in på varför en del barn får svårigheter med matematiken. Slutsatsen vi drar av vårt arbete är att man kan upptäcka barn med dessa svårigheter redan på förskolan och vi får även belägg för detta genom litteraturen. Det har inte forskats så mycket om varför barn hamnar i matematiksvårigheter.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder.

InledningEn välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna.SyfteFörbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla metoder..

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

AbstraktSyfte:Studiens syfte är att beskriva hur ett mätinstrument för att mätakonsumentbaserad brand equity ska utformas.Forskningsfråga:Vilka mätpunkter ska inkluderas vid mätning av konsumentbaserad brand equity?Metod:Då studien ämnar testa mätinstrumentet som skapats ur den befintliga litteraturen föllvalet på att genomföra en kvantitativ undersökning eftersom författarna avsågundersöka hur en stor mängd konsumenter uppfattar varumärken. För att samla in databad författarna 130 stycken respondenter delta i en enkätunderökning. Datananalyserades sedan i en faktoranalys.Slutsats:Efter genomförd faktoranalys kunde författarna behålla 9 stycken mätpunkter från detursprungliga 16 stycken mätpunkter. Utefter de nya mätpunkterna utformades ett nyttmätinstrument.

Denna uppsats beskriver fenomenet shared services, varför företag satsar på shared service centers (SSC) och hur de går tillväga när de designar dem. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturöversikt och en fallstudie av TeliaSoneras nu pågående implementering av ett shared service center, FSS. Fallstudien består av fyra intervjuer och en genomgång av TeliaSoneras egna informationsmaterial och medarbetarenkäter. Litteraturöversikten visar att shared services utlovar väsentliga förbättringar av ekonomifunktionen och besparingar, att det finns en stor tilltro till dessa löften men att det saknas underbyggda bevis för hur stora besparingarna egentligen är. Designen på TeliaSonera FSS visar sig följa litteraturen relativt noga, förutom vad gäller placering.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare.

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när pedagogiskt drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och pedagogiskt drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet.

Undersökningens syfte var att se hur den interna marknadsföringen ser ut i en imaginär organisation. Intern marknadsföring i ett nätverk eller en imaginär organisation är komplicerad då det inte bara är den egna personalen som skall nås utan även andra aktörer i nätverket. Konfektionsföretaget GANT har i litteraturen blivit utpekad som ett typexempel på en imaginär organisation, varför jag valde att genomföra min undersökning hos ledarföretaget för GANT, Pyramid Sportswear AB. De slutsatser jag har dragit är att det inte finns ett medvetet internt marknadsföringsprogram för hela GANT, och inte heller för den varuproducerande delen. Den interna marknadsföring som sker finns att finna i den tjänsteproducerande delen av GANT, vilket synliggörs mest påtagligt i det svenska återförsäljarnätet..

Syftet med vårt arbete var att få mer kunskap om vad socio- och emotionella svårigheter och utagerande innebär. Men även hur man kan hjälpa/stödja dessa barn. Dessutom att få svar om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har läst litteratur som behandlar detta ämne och gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 3 förskollärare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, från en mindre och en större kommun.I vårt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svårigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det är viktigt att man tänker på att dessa barn är i stort behov av mycket kärlek och positiv uppmärksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Syftet med detta arbete är att se vad förskollärare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de använder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp språkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. Därifrån går vi vidare till vad Tecken Som Stöd är för något och meningen med att använda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollärare i tre kommuner för att där kunna se skillnader. Alla är positiva till att använda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men många tycker att det lägger en extra arbetsbörda på förskollärarna.

Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken omfattning eleverna får arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de får kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssätt som lärarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berättar att när eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt språk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt språk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna får möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin språkliga förmåga som är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en matematisk förståelse.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.