Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus.

Title: The key to the positive spiral - A study of musicians views of their practicing. The purpose with this paper is to make clear how continuous practicing on one element affects not just the specific part but also other things. Is it possible to find a positive spiral where everything can be better if you focus your practicing on one thing? Can this element if it is done daily in a qualitative way transform to a key which will help you to unlock the door to the positive spiral? Are there more keys to find? I am going to reflect my ideas in this paper through a philosophical, psychological and the brain sciences perspective. Quality in action is going to be compared with the quality that you need to set a successful goal, and to reach the state of mind called flow you will need both these qualities.

Som bytesdjur måste zebran ständigt vara på sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i världen är bergzebra, stäppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever på olika platser och de har även olika sociala strukturer. Inom flocken använder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren får svårare att anfalla dem. En del av dessa strategier är zebrornas vaktbeteende då de hjälps åt att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer.

Dagens organisationer står inför ständiga förändringar och utmaningar. Det ställs högakrav på organisationer i att tänka innovativt och att hitta nya smarta arbetssätt för attständigt hålla sig konkurrenskraftiga och därmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hälso- och sjukvården har upplevt stora radikala förändringar de senaste åren.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvårdsorganisationer upplever medför ständiga förändringar, komplexaförändringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige står vård och omsorgssektorn införstora förändringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar på att använda smarta,moderna, säkra och enkla eHälsotjänster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgränser för att erbjudagränsöverskridande vård.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Nya tjänster hjälper företag att locka till sig nya kunder men också att behålla befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Tjänster är en väsentlig del av många förstags erbjudanden, däremot finns det en avsaknad av forskning på området tjänsteutveckling i förhållande till den plats tjänster har på marknaden idag, vilket ligger till grund för att denna studie undersöker fenomenet tjänsteutveckling. Trots att empiriska studier genomförts på området finns det idag en oenighet kring hur arbetet med tjänsteutveckling går till i praktiken. Ett flertal studier har försökt beskriva arbetet genom att gestalta tjänsteutvecklingsprocesser. Andra studier har istället noterat att utvecklingsarbetet kring tjänster ofta sker utan förutbestämda processer och utifrån ett spritt ansvar inom organisationen. Det har därav framhållits ett behov av fler studier för att öka förståelsen för arbetet med tjänsteutveckling i praktiken.En lyckad ny tjänst är en som lyckas uppfylla kundens behov.

Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga.Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering.En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar.

För att återföra växtnäringen i det avloppsslam som produceras på de svenska avloppsreningsverken sprider man sedan länge en del av slammet på åkermark. Sedan mitten av åttiotalet har slamspridningen i omgångar ifrågasatts, med motiveringen att slammet förutom växtnäringsämnen från fekalier och urin även innehåller ämnen som inte borde spridas i naturen. Trots att debatten om slamspridning har pågått länge är den fortfarande aktuell. Regeringen har på nytt givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur näring kan återföras med så små risker som möjligt. Regeringen har även tagit bort miljömålet om fosforåterföring utan att ersätta det med något nytt i väntan resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag.

Hållbar utveckling är numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hållbar värld för kommande generationer ligger inte bara på stora globala organisationer utan andra samhällsaktörer, såsom företag, måste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gällande hållbarhetsfenomenet där människan på allvar börjat föra diskussioner inom både forskningsfältet såväl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN ställt krav på företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur är ett begrepp i ständig utveckling och som strategi har CSR fått mycket uppmärksamhet de senaste åren men väldigt lite är känt gällande hur CSR påverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrågar därför studier på mikro-nivå, med medarbetaren i centrum och därför har vi valt att fokusera på individen i en företagskontext.

Detaljhandelsmarknaden i Europa har vuxit sig allt starkare samtidigt har konkurrenssituationen ökat. Globaliseringen har medfört att gränsdragningen mellan länder minskat och internationalisering av detaljhandelsföretag har blivit allt vanligare. Clas Ohlson har med sin expansion i Norden stärkt sitt varumärke. För att ytterligare stärka sina positioner samt öka omsättningen har företaget valt att etablera sig på den brittiska marknaden med en första satsning i London. Clas Ohlson ser expansionen som ett steg att utvecklas från en nordisk- till en europeisk aktör. Den framtida utvecklingen av expansionen är svår att förutspå vilket gör det svårt att prognostisera den framtida lönsamheten.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.