I denna D-uppsats studeras förslaget att ersätta dagens län med 6-9 storregioner. Studien syftar till att analysera och diskutera hur detta förslag kommer påverka Norrbottens län, samt jämföra förslagets förväntade effekt med resultatet som har påvisats av försöksverksamheten i Region Skåne och Region Västra Götaland. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar vad regionaliseringen skulle innebära för Norrbottens län, vad gäller demokratiska och ekonomiska aspekter, med utgångspunkt från Ansvarskommitténs del- och slutbetänkanden, samt Statskontorets utvärdering av försöksverksamheten i de ovan nämnda regionerna. Två regionindelningsförslag identifieras, bestående av antingen Norrbottens och Västerbottens län, eller dessa tillsammans med Jämtlands och Västernorrlands län. Uppsatsen resulterar i att effekter på samordning och resursutnyttjande inte är tillräckliga argument för eller emot regionalt självstyre, att det är oklart om decentraliseringsprocessens effekt på Norrbotten kommer ha den effekt som regeringskansliet ämnar, nämligen att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen åtaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende på hur en person förhåller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens äldreboenden är tiden till att möta de äldres behov. Forskning tyder på att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anställda. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka faktorer som upplevdes påverka engagemanget hos människor som arbetar inom äldrevården.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anställda på äldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger på resurskola/skoldaghem har beträffande deras arbetssätt och förhållningssätt i mötet med sju- till tolvåriga flickor respektive pojkar. Vi har även ett delsyfte, där vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebära för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger från tre olika resursskolor samt fyra föräldrar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det enligt både pedagoger och föräldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingått i vår studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot både pojkar och flickor.

How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion. Our questions were: ? Is Swedish preschool a place for inclusion? ? How are special educators work organized and focused? ? Which experiences do special educators have working with children with special needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work? Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities. Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.

Vår studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik på förskolan präglas av förskollärarnas syn på sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lärande. Syftet med vår studie är att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lärande på förskolan. Vi vill även belysa förskollärares förklaringar av musikens betydelse för lärandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer och observationer genomförda på fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön är viktig för barns lärande och utveckling.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Studiens syfte är att ta reda på olika sätt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken på förskolan. Leken är viktig eftersom den hjälper barn i deras utveckling och lärande, något som läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer på två förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har även legat till grund för att se vilka metoder de använder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tillträdesstrategier som utgångspunkt.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pågrund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hälsofrämjande åtgärder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder för att uppnå en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,.