The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Med metoden Motiverande samtal (MI från engelska Motivational Interviewing) kan rådgivare höja klienters motivation. Genom att koda rådgivarbeteende i MI-sessioner med kodningsverktyget ?Motivational Interviewing Treatment Integrity? (MITI) kan sessionen utvärderas. Det är viktigt att kodningsverktyget har hög reliabilitet för att ge tillförlitlig feedback till rådgivare och upprätthålla metodens kvalitet. Det primära syftet med studien är att undersöka interbedömarreliabiliteten i den nya versionen MITI 3.0.

Hur kan Uganda, ett fattigt och konfliktfyllt land, ha vänt sin HIV/AIDS-kurva medan HIV/AIDS i Botswana, ett resursrikt och stabilt land, formligen har exploderat? För närvarande finns inga säkra svar om vilken åtgärd som var avgörande för minskningen. Vi framlägger i vår studie tesen att det civila samhället har betydelse vid HIV/AIDS-bekämpning och bör inkluderas i HIV/AIDS-arbetet. Vi framlägger även att för en lyckad HIV/AIDS-bekämpning krävs interaktion och samarbete mellan det civila samhället och staten samt det internationella givarsamfundet. Detta då det civila samhällets funktioner är beroende av staten och det internationella givarsamfundet.Vår metod är separata fallstudier av ländernas HIV/AIDS-policys.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Syfte med denna studie är att ta reda på hur elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter anser att undervisningen i svenska bör läggas upp så att den passar dem. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med tre gymnasieelever som befinner sig i lässvårigheter. Resultatet visar att det var först under högstadietiden som de intervjuade eleverna upplevde att de befann sig i lässvårigheter. Orsaken till att de hamnade i svårigheter med läsningen ansåg de fanns i bristen på anpassning av texter. Texterna de presenterades för under denna tid var antingen för svåra eller ointressanta.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.

Forskningsrön tyder på att organisatoriska och sociala faktorer är den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. Förespråkarna för involvering av användarna för lyckad implementering är många. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation där det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har påverkat organisationens anställdas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebära större acceptans hos användarna, då de får förståelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssättet, det vill säga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte påverkar utfallet av användarnas acceptans gentemot ERP-systemet, så länge kontexten för aktiviteten förmedlas.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet.

TV och Radio är två olika medier med många skillnader, men också många likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa två medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosändningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivå och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsställer både en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsändningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krävs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjälp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krävs det att publiken i de båda medierna får en så likvärdigupplevelse, av innehållet, som möjligt.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

I denna studie vill vi undersöka hur lärare i ämnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram på gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lärare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 på båda programkategorierna under pågående läsår. Vi har undersökt lärarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehållet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lärarnas val av stoff var till olika grad påverkat av program och examensmål, för vissa av informanterna var det en självklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansåg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? från programmens kärna genom att välja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nära samarbete med yrkeslärare som ansågs vara viktigt för en lyckad ämnesintegrering på yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmänhet krävde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner på dessa program vara mycket mer krävande för lärarna..