Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

The aim of this study was to understand how three selected football associations in three counties in Sweden work to include children and adolescents with disability in the age of 7-20 in their organization.  For this study we have used a qualitative method. The data have been collected through using semi-structured interviews with coaches and representatives from the board. When analyzing the data, we used Charles Tilly's theory Durable Inequality and research within the area of inclusion within sports, the significance of activities and the inequality within sports. The conclusions of the study showed that there was a stated lack of knowledge in the associations when it comes to their work with young people with disabilities and also in their work with the policies.

Under senare år har den elektroniska handeln ökat i omfattning, kraven ökar och det blir svårare att tillfredsställa kunderna vilket leder till att många har övergett e-handeln. Denna rapport ställer frågan: Hur ser de designfaktorer som är avgörande för en lyckad e-handels satsning ut? Det finns ett antal viktiga kriterier som måste uppfyllas vid utvecklandet av lyckad webbsida. Hela utvecklingsprocessen är indelad i tre huvudfaser: analys, design och implementation & test. Denna rapport beskriver de viktigaste faktorerna som vi har hittat i vår fallstudie på ett företag med en bra fungerande webbsida.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Studien är en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och därefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförändringar inte var lätta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförändringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjärtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan på hur patienten lyckades med livsstilsförändringarna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollärare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla är för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollärare. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollärarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det är vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fått från förskollärarna, därför är resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltså inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollärarna som deltagit har en samstämmig syn på barnen och gemensamma tankar på hur de ska inkluderas.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras.

Since 1979 when homosexuality no longer was classified as an illness the Swedish authorities have been working on increasing the LGBTQ community?s rights and living conditions. How is this work reflected within the Cultural heritage sector, especially since the adoption of Agenda 2030. The purpose and goal of this study is to examine whether the cultural heritage sector actively works to include the LGBTQ perspective in their preservation work by using a quantitative method. Through a document analysis and a survey, it examines this on a national, regional and local level within ?sterg?tland county and its 13 municipalities. The study shows that at a national level there are no specific strategies for working inclusively with an LGBTQ perspective in cultural heritage, however, there is almost always a general level where concepts such as equality, gender equality, inclusion and intersectionality are mentioned.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och två specialpedagoger på en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i läs- och skrivsvårigheter.Syftet var även att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebäratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt på att elevenssvårigheter uppstår i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt på språk ochkommunikation. Det sistnämnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i läs- och skrivsvårigheter också uttrycker en social praktik, dvs. att talet fårkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund användes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarnavilka förutsättningar som finns på skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

SyfteVårt syfte är att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av både frivårdsinspektörer och klienter samt att ta reda på om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.Frågeställningar:Hur upplevs dessa olika former av frivårdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till återanpassning i samhället?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie är kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer. Utslussning innebär en förenkling av övergångar mellan fängelse och frigivning och ges ibland en bred definition där alla åtgärder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som är anpassat till samhället utan kriminalitet ingår. Utslussningsåtgärderna finns idag i fyra olika former, vilka är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus samt utökad frigång. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra så att de intagna kan få individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vänner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förändring var en annan faktor som framgick.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken hjälp en lärare kan ge en elev som har beteendeproblem och uppträder på ett sådant sätt att denna stör undervisningen för sig själv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjälpa den samme och vad en lärare kan göra när problemen blir för svåra. I undersökningen deltog tre lärare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstärkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och därigenom uppträda på ett bättre sätt. Regler och ramar och ett strukturerat förhållningssätt är medel som ger elever med beteendeproblem bättre förutsättningar.