Bakgrund:Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstoraföretag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering.Problem:Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina?Syfte:Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB.Metod:Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag.Teori:I uppsatsen presenteras tre stycken teorier.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är kartlägga de kritiska faktorer vid införandet som kan orsaka en ytlig användning av ett balanserat styrkort. Metod: För att besvara syftet använde vi oss i undersökningen av en deduktiv ansats. Utifrån teorin identifierar vi ett antal kritiska faktorer under införandet av styrkortet som kan avgöra den framtida användningen av styrkortet. För att få en bild av vilka problem svenska företag har vid införandet av ett balanserat styrkort gjorde vi fyra kvalitativa intervjuer med konsulter. De faktorer vi identifierat utifrån teorin jämförs med resultatet av våra intervjuer.

I dagens hårda konkurrenssituation krävs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag väljer att implementera ett integrerat affärs-system. Integreringen gör att företag får en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen är dock en kostsam och tidskrävande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frågeställningarna om varför företag väljer att implementera ett affärssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affärssystemet fungerar när implementeringen är färdig.Bland de företag jag vände mig till så var den främsta anledningen till att företag installerar ett affärssystem att systemen är omfattande och integrerade.Jag kom även till slutsatsen att det nästan är omöjligt att genomföra en implementering av ett affärssystem helt smärtfritt.

Den ökade konkurrensen som skapats under det senaste århundradet har gett upphov till att företag försöker finna vägar för att stärka och bibehålla sin ställning på marknaden. Lean har med åren blivit ett framgångsrikt ledningssystem som spridit sig från Japan och bilindustrin till övriga världen och till andra sektorer. Implementeringsmöjligheterna har diskuterats och analyserats i ett flertal artiklar som beaktar implementeringsprocessen och dess problematik. Den här uppsatsen syftar till att undersöka skillnader och likheter i framgångsfaktorer vid en Lean-implementering, som identifierats i teorin, inom ett detaljhandelsföretag i en svensk kontext. Omfattningen har begränsats för att få en fördjupad förståelse för problematiken kring implementering, därmed saknar studien generaliserbarhet. Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie och empirin har inhämtats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland även omfattande förändringar i företag och organisationer. Hos många företag får emellertid inte förändringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tänkt sig. Strategiförändring är en process som ofta innehåller stora element av förändringsledning där det krävs en ansträngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagsläget en genomgripande förändring av sin strategi där de har gått från att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer på försäljning av tjänster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka på tre nivåer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebär en ökad fokusering på försäljning av tjänster och service, samt att utvärdera genomförandet.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus. I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Denna studie tar sitt ursprung i de senaste årens ekonomiska oroligheter där framförallt bilbranschen upplevt stora förändringar. Till följd av den faktiska globalisering som sker och en ökad konkurrens, inte minst på den svenska marknaden som denna studie avser, har förutsättningarna förändrats radikalt och nya sätt att kommunicera med kunderna har tillkommit. Marknadsmixen är inte längre lika betydande och kompletteras allt mer med relationsskapande aktiviteter, det vill säga relationen mellan kund och varumärke. Flertalet separata teorier finns tillgängliga vad gäller organisatoriska aspekter respektive implementering av varumärkesstrategi. Vad vi sökt svar på är hur organisatoriska aspekter påverkat implementering av tre svenska bilföretags varumärkesstrategier.Det centrala syftet med denna studie är att kartlägga hur tre bilföretag på den svenska marknaden har arbetat med implementering av dess varumärkesstrategier.

Uppsatsens syfte är att jämföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och på faktorer som kan ha påverkan på implementeringen. Studien har genomförts genom en jämförande studie där den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrån samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som fastställdes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Många företag väljer att övergå från ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förändring. Beslutet att övergå från ett styrsystem till ett annat leder inte till några reella förändringar, det krävs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstår för att få medarbetarna att använda sig av det nya styrsystemet. Denna process är problematisk och det finns många faktorer vilka kan driva på och bromsa upp implementeringen. En del av vårt syfte består av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.