Synliggöra och diskutera förskollärares olika konstruktioner av det femåriga förskolebarnet samt den påverkan dessa har på förskolans praktik. Frågeställningar?Vilka konstruktioner av det femåriga barnet framträder i förskollärares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstås i relation till förskolans verksamhet och mötet med femåringen? ?Hur påverkar konstruktionerna femårsverksamheten på förskolorna och de möjligheter och begränsningar som följer när det gäller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvårdnad, omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med två öppna frågor från samtliga förskollärare anställda inom kommunen för att synliggöra deras grundläggande antaganden om det femåriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner påverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som låg till grund för de två konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollärarnas föreställningar, förväntningar och krav på femåringen leder till ett bemötande utifrån två olika konstruktioner av barnen.

Bakgrund: Att vara en god skribent är en förutsättning för att verka i dagens samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en säkerhet i skriftspråket. Synen på skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus på att elever i de tidiga skolåren ska skriva med flöde, där skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som påverkar elevers skrivlärande är den språksyn lärare har med sig och det bemötande elever får av lärare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolåren, är gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen: Hur gestaltar iscensatta och approprierade självporträtt identitet och kön/genus och vad får det för konsekvenser för hur vi betraktar oss själva och andra människor? Jag vill med min undersökning försöka problematisera och vidga sätten att använda självporträtt på som uppgift i skolan. Att visa upp hur samtida konstnärer jobbar med självporträtt, tror jag kan skapa en mer dynamisk bild av vad ett självporträtt är och kan vara för eleverna. Att göra ett självporträtt betyder inte att man måste visa sitt ?riktiga jag?.