Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få kunskap om hur pedagoger lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Vi vill också tillägna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan använda sig av i en sådan undervisning. Våra frågeställningar är: Hur lär sex stycken pedagoger barn i skolår 1 att läsa och skriva? Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagsläget är verksamma i förskoleklass till skolår 3..

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt Lustfylldhet..

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, Lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för olika åldersgrupper arbetar för att främja ett lustfyllt lärande som barnen/eleverna är motiverade att delta i, som ett led i att förstå varför barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation minskar efterhand som de blir äldre. Vad är det lärarna upplever påverkar barnen/elevernas lustfyllda lärande och motivation? För att svara på de frågorna har en undersökning gjorts av lärarnas definition av lustfyllt lärande och motivation, lärarnas arbetssätt i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, läroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, föräldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (inträdet i puberteten) samt lärarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lärare har intervjuats, en lärare på en småbarnsavdelning, en lärare i en förskoleklass, en lärare i skolår tre samt en lärare verksam i både skolår ett, två och sex. Undersökningen visar att flera faktorer påverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lärande och motivation i takt med att de blir äldre men att användandet av läroböcker samt i vilken utsträckning och på vilket sätt leken används som ett redskap för lärandet är de faktorer som har tydligast påverkan..

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och Lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och Lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.