Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar Lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en Lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

The purpose of this study is to compare different ways to teach mathematics in the school's lower age groups, and to examine whether certain practices increase students' desire and motivation to learn the subject. The questions used to determine the purpose is the following: What vision has the students in the class at maths? How does the teaching of mathematics in the class look like?What vision has the students in the class at working with different approaches in education?Does the traditional approach  and the options that I am examining meet the steering documents requirements?  The essay is organized as a qualitative study. The study was conducted in an elementary school in Sweden, third grade. The methods used included interviews with students and observations in the classroom.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och Lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidapedagogen kan påverka barnets motivation och läsLust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida pedagogen kan påverka barnets motivation och läsLust, då det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läsLust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläsLust genom att själv vara positiva.

Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp  Jacob AxdorphPeter Kock Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.  2009                                                        Antal sidor: 28 Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna Lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka Lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument. För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk. I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

ABSTRAKTMatematiken bör väcka Lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers Lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer Lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter. Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett elevaktivt arbetssätt med stort elevinflytande, fungerar i praktiken. Eftersom vi ville se hur elever i de tidiga skolåren klarar av att arbeta elevaktivt valde vi att arbeta med elever i år 2 i grundskolan. Gruppen bestod av 14 elever. Arbetet med eleverna bestod i att de fick välja ett ämne att fördjupa sig i och de fick själva bestämma hur de ville arbeta vidare med ämnet och hur de skulle redovisa det färdiga resultatet. Vi gjorde en kvalitativ studie med hjälp av enkäter, observationer och dagbok som informationshämtande metoder.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, Lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom är bäst? intentionen åt sina elever så att de känner Lusten och motivationen för matematik..

I denna rapport har vi valt att belysa hur väl storylinemetoden bidrar till elevinflytande. Elevinflytande innebär att eleverna själva får planera och genomföra innehåll i ett arbetsmoment och även besluta om vilken redovisningsform de vill använda. Storyline är en metod som vi tror ökar elevernas Lust till lärande eftersom en av aspekterna bygger på elevinflytande..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Bakgrund:Förskolan, en arena för Lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet Lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, Lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns Lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat Lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella Lusten och många faktorer påverkar kvinnans Lust. Påverkande faktorer på kvinnors Lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella Lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella Lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.