SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och många elever blir inte godkända på de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts på området och de visar att läraren och själva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillägnar sig kunskap. Syftet med studien blev därför att undersöka vilka arbetssätt lärarna i en kommun använder sig av i sin matematikundervisning i år 1-6 samt vad lärarna anser ligger till grund för deras val av arbetssätt. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ metod och vände sig till lärare som undervisade i år 1-6. Studien omfattade inte speciallärare och specialpedagoger.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 ? 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual ?grey zones? (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån några gymnasieelevers levda erfarenheter undersöka hur motivationen att lära främjas i skolan. Studien utgår från följande tre frågeställningar: ? Hur erfar gymnasieeleverna undervisningens utformande som väsentlig för främjandet av motivationen att lära? ? Hur och på vilket sätt erfar gymnasieeleverna att personer runtomkring dem har betydelse för motivationen att lära?? Hur erfar eleverna sina egna möjligheter att främja motivationen att lära i skolan? Teori: Till grund för studien ligger den fenomenologiska livsvärldsansatsen. Syftet är att fånga elevers levda erfarenheter vad gäller fenomenet motivation och vad som främjar den. Livsvärlden är den värld vi enligt Bengtsson (2005) lever våra liv i.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och Lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av Lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares bedömning i ämnet musik i årskurs 6 i relation till kursplanens mål för musikämnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för årskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som är vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras också varierade perspektiv på begreppet kunskap, vilket är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som använts i undersökningen är den kvalitativa intervjun, och fyra i nuläget aktiva musiklärare i årskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska oLustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som oLustiga?På vilket sätt upplevs momenten som oLustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som oLustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill oLustkänslor.

I denna undersökning är syftet att ta reda på hur ipad implementeras i förskolan. Med utgångspunkt i detta har jag lagt fokus på de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gällande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser på ipaden som ett eventuellt utvecklande hjälpmedel är också grundläggande för denna studie. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkäter, där 27 pedagoger på 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gällande ipad. Enkäten är konstruerad med både fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade på att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att påverka utvecklat lärande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade ämnen.

Syfte: Uppsatsens mål har varit att tydliggöra läsningen i några ungdomars vardag och framförallt i deras skolgång. Syftet har varit att förklara hur elever, som är långsamma eller otillräckliga i sin läsning, upplever gymnasiets yrkesinriktade program. Aktuella frågeställningar var således: Vad är det som lässvaga elever upplevt som svårt på gymnasiet? På vilket sätt har lässvårigheterna format ungdomarnas skolgång? På vilket sätt kan man stödja elever som är lässvaga? Metod: Kvalitativa öppna intervjuer med sju gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen Barn och fritid samt Vård och omsorg.Teori: Målet har varit att redovisa en så verklighetsnära bild av gymnasieelevernas läsning som möjligt, vilket gjort att undersökningen varit inspirerad av en livsvärldsfenomenologisk ansats.Resultat: De intervjuade ungdomarna har i flera fall upplevt att det är läsningen som man ägnar sig åt i skolan som inte fungerat. Sex av de intervjuade har sagt att de läser långsamt, vilket i flera fall har fått till följd att de inte hunnit med det som förväntats av dem.

The aim of the present thesis is to find deeper knowledge about women?s experiences of sexuality, desire and pleasure during childbirth. In this thesis there are statements of women?s different kinds of pleasurable and sexual feelings and experiences during birth. Furthermore, factors that may influence some women?s feelings and experiences of a sexual kind are discussed in relation to the common notion that women above all feel fear and pain when giving birth.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och Lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.