Impotens eller erektil dysfunktion drabbar män av olika orsaker och påverkar främst mäns sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av impotens vid prostatacancer och dess behandling. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna förlust av sexuell förmåga men ha bibehållen lust, att känna ett förändrat förhållningssätt till kvinnor, att känna förlust av könsidentitet och att känna sig generad att prata om och söka hjälp för sina problem. Problem som impotens förorsakade har länge varit känt.

Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad.

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

The aim of the study is to examine factors influencing students? feelings of pleasure or pain associated with school mathematics. Own experience of students? frustration about mathematics and concern about students not reaching desired goals is the driving force in this study. It contributes with knowledge from the students' perspective.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna.

Syftet med den här studien är att undersöka hur betydelsefull läroboken är i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lärare, samt ett frågeformulär riktat till elever i skolår 4 och 5. Vår undersökning visar att läroboken är betydelsefull i matematikundervisningen. Den är en trygghet för både lärare och elever när det gäller att inhämta den kunskap som krävs för att nå upp till målen i kursplanen i matematik i skolår 5. Läroboken är dock ingen garanti för att eleverna uppnår målen.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Män som drabbats av prostatacancer fick en negativ påverkan på sexualiteten. Biverkningarna av behandlingen bidrog till erektionsproblem, minskad lust och feminisering. Detta påverkar även männens partner då sexlivet förändras och i många fall upphör. Syftet med litteraturstudien var att med ett inifrånperspektiv beskriva upplevelsen av sexualitet vid prostatacancer, sett från både mannen och dess partners perspektiv. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Syftet med vårt examensarbete är dels att beskriva och analysera hur ett tematiskt arbete med skönlitteratur påverkar läslusten, samt att belysa och analysera elevers och lärarens uppfattningar hur läslusten stimuleras på ett bra sätt. Bakgrunden tar upp relevant fakta som har anknytning till läsning och läslust samt pedagogens betydelse. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under en fem veckors period, där vi observerade alla femton elever i klassen under en hel vecka vid två tillfällen. Därefter valde vi att intervjua pedagogen, samt att lotta fram åtta stycken elever som vi intervjuade, av dessa åtta elevintervjuer sammanställde och analyserade vi fem stycken. I vår undersökning så har vi kommit fram till att man kan stimulera läslusten på ett positivt sätt med hjälp av ett tematiskt arbete med inriktning skönlitteratur.

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa.

Det är varje barns rätt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bästa jag under sin vistelse på förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende på aspekter som tid, miljö och material präglar förskolan jag besökt och den avdelning på vilken min studie är gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt på flertalet tillfällen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrån sina erfarenheter och intressen men framstår vid upprepade tillfällen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angående syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemål består görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.