Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda pÄ elevers attityder och instÀllningar till matematik. Detta för att fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar dem sÄ att undervisningen kan ta sin utgÄngspunkt hos eleverna och dÀrmed öka deras intresse för matematik. FrÄgestÀllningarna har varit: Vilka faktorer pÄverkar elevernas attityder till matematik? NÀr Àr matematiken rolig och nÀr upplevs den som trÄkig? Hur överensstÀmmer elevernas bild med vad lÀraren har för syn pÄ sina elevers attityder?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag dels gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag tittat pÄ tidigare forskning om elevers attityder till matematikÀmnet. Jag har ocksÄ genomfört intervjuer med Ätta elever i Är 6 samt deras lÀrare i matematik.Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas attityder till matematiken.

Kvinnors kriminalitet har lÀnge varit ett eftersatt forskningsomrÄde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utstrÀckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn pÄ sin delaktighet i den egna kriminella karriÀren. Studien har ocksÄ undersökt kvinnornas förstÄelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppvÀxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjÀlp av Goldbergs stÀmplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrÄn tidigare forskning.

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Vi har gjort en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen Àr BarsebÀcks kÀrnkraftverk, Carlsberg, LÀnsförsÀkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare anvÀnder visioner och mÄl i sitt förÀndringsarbete och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet har varit att ta reda pÄ hur visioner och mÄl kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har Àven varit intresserade av att se om visioner och mÄl fungerar som ett verktyg att anvÀnda och ha med sig som ledare i förÀndringsarbete.

Den hÀr uppsatsen kommer presentera hur personalen pÄ ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. VÄr hypotes Àr att funktionshindrades sjÀlvstÀndighet och delaktighet i samhÀllet gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar ocksÄ att funktionshindrades lÀrande och bildning pÄverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie pÄ ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall bÄde psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger anvÀnder inomhusmiljön för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet, samt pÄ vilka sÀtt inomhusmiljön Àr tillgÀnglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. FrÄgestÀllningarna har varit hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att frÀmja barns lÀrande och delaktighet men Àven hur tillgÀnglig miljön Àr för barnen. Detta sett utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, pÄ fyra olika kommunala förskolor i tvÄ skilda kommuner, en större och en mindre.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket Àven var undersökningens syfte. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande pÄ förskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes pÄ en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande bÄde genom specifika, praktiska arbetssÀtt men Àven genom förhÄllningssÀtt och förmedlande av vÀrderingar och synsÀtt. Undersökningen visar Àven att barnen upplever att de fÄr vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt Àr barnen överens om att det Àr de vuxna som bestÀmmer pÄ förskolan..

Habiliteringen syftar till att frÀmja barn med funktionshinders funktionsförmÄga för att öka förutsÀttningarna för delaktighet i samhÀllet. Habiliteringsplanering Àr ett sÀtt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förstÄelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i Äldern 10-13 Är intervjuades.

The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvÄrd. Patientens hem blir en arbetsplats, som pÄ olika sÀtt kan pÄverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvÄrd hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lÄng yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lÄng yrkeserfarenhet.

Sexualiteten Àr en del av varje mÀnniskas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. FörmÄgan att Àlska och att kÀnna sig Àlskad Àr en viktig förutsÀttning för god hÀlsa. Den som drabbas av cancer fÄr ofta sexuella problem och det Àr flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angÄende barnperspektiv och barnets bÀsta inom den sociala barnavÄrden genom att jÀmföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavÄrden. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som bÄde teori och metod, av de ovan nÀmnda dokumenten. Resultatet sÀger mig att den forna diskursen framhÀvde vÄrdnadshavarnas rÀttigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rÀttigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsÀkra ett barnperspektiv framhÄlls vikten av delaktighet.

Syftet med vÄr undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tÀnker kring musik, utifrÄn aktuell forskning och lÀroplan, för att frÀmja yngre barns sprÄkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollÀrare pÄ olika orter i södra Sverige. FörskollÀrarna som intervjuats arbetar med barn i Äldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade pÄ att musiken anvÀnds pÄ varierande sÀtt pÄ förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sÄngsamlingar, men Àven spontant i vardagen av bÄde barn och vuxna.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och kartlÀgga hur socialpedagoger arbetar pÄ sÀrskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet Àr kopplat till lÀrande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar pÄ begreppen delaktighet och lÀrande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vad Àr socialpedagogernas roll pÄ gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att fÄ brukaren delaktig i vardagliga situationer pÄ gruppbostÀder? PÄ vilket sÀtt arbetar socialpedagoger med att frÀmja brukarens lÀrande i vardagsarbetet pÄ gruppbostÀder? Metoden i studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.