Sökresultat:
5310 Uppsatser om Lunds kommun - Sida 65 av 354
Likvärdig utbildning? : En studie om hur tre olika kommuner arbetar med mottagandet av nyanla?nda elever
Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.
Narkotika som problem i Eskilstuna : En analys av polisens roll som narkotikaförebyggare
Tidigare forskning finns inom området för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrån polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat från tidigare forskning är bland annat att polisen ingriper mest mot användningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har också visat sig som ett allvarligt hot, särskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig även vara den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Det som eftersöks i denna studie är att få en förståelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjälp av en frågeguide.
Politiskt deltagande i förändring. En studie av det politiska deltagandets former och orsaker i Älvkarleby kommun.
The means to political participation at the local level in Sweden are changing and this change is analyzed through a case study. The first aim is to explore the forms of public political participation in Swedish municipal Älvkarleby, namely public question time in local government, citizen motions and open meetings. A part of this is also to analyze he every day contact between citizens and representatives. The second aim concerns the reasons why politicians decide to support these means to participationThe empirical material consists mainly of semi structured interviews with local politicians, civil servants, participating citizens and local press. Official documents such as public minutes are also used in the process of creating an image of local participation.Local political participation is found to be limited but yet having the potential to strengthen democracy, provided that public decision-makers are open to a dialogue with the participants.Using Kjell Arne Røvik's theories of organisational change, the changes in local democracy can be explained as being partly rational, partly symbolic and partly identity shaping political decisions..
Hur styr politiker ett bolag? - En studie av Staffanstorpshus AB
Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vårt intresse av att ge frihet åt intervjupersonerna att uttrycka det de ansåg vara väsentligt. Uppsatsen är av deduktiv karaktär och en teoretisk referensram har sammanställts utifrån befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgående inblick angående hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest väsentliga vi har kommit fram till i våra slutsatser är att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka händer och låter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men där finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av målen i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som är kopplat till ägardirektiven, kan man öka motivationen.
Transformation av stomnät till SWEREF 99 : Fallstudie Norra Vätö, Norrtälje kommun
Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet.I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i.
En strid om verkligheten: rehabilitering av långtidssjukskrivna med mental ohälsa i Burlövs Kommun
Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..
Flodpärlmusslans beroende av geografiska faktorer
Detta examensarbete handlar om att med hjälp av GIS försöka förklara förekomsten av flodpärlmusslor i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. För att skapa en förklarande formel användes vegetationsdata, en höjdmodell samt ett antal kända mussellokaler. Med formeln och den framarbetade metoden ska man kunna leta fram nya lokaler med musslor..
"Är alla i kommunhuset politiker?" En studie om medborgare och samhällsinformation.
Titel: Är alla i kommunhuset politiker? En studie kring medborgare och samhällsinformation.Författare: Lovisa Fasth och Kajsa SäverströmUppdragsgivare: Partille kommunKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 38Antal ord: 11632Syfte: Att undersöka hur kvinnor med barn i Partille kommun förhåller sig till lokal samhällsinformationMetod: Kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analysen baseras på åtta stycken kvinnor med barn boende i Partille kommunHuvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov är centralt för deras kontakt med kommunens webbplats. Behovet av viss information gör att de söker sig dit och känner därefter att behovet blir tillfredställt. Vidare visar studien på att målgruppen har stor tilltro till Partille tidning och att den är deras huvudkälla för lokal samhällsinformation. Det finns tendenser som visar på en osäkerhet inför vad för sorts information kommunens webbplats kan erbjuda.
Sorgenfri industrial area - Urban development from a developer´s perspective with particular application to Norra Sorgenfri
Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den.
Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti.
Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde.
Att planera för stadsmässighet
När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den
framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning,
tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö är det som
eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en
stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i
planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta
fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet
stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den
vetenskapliga litteraturen?
Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och
kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i
fallet Brunnshög/Lund NE.
Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt där
vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmässighet utreds.
Fallstudie: Ändrings- och tillbyggnadsprojekt : fastigheten Kristen Munck 6 i Halmstad
Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmål år 2012 att materialåtervinning ska öka med 40 % från 2009 års nivå. I materialåtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig åtgärd för att uppfylla detta mål är att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att studera kommuninvånarnas inställning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning är en lämplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.
Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje kommun
Tid och temperaturkrav spelar oerhört stor roll vid livsmedelshantering och de är en vanlig orsak till matförgiftningar om det sköts på fel sätt. Felaktig temperatur/tid ger förutsättningar för mikrobiologisk tillväxt och verksamhetsutövarna måsta ha bra kontroll över sådana processer. Nedkylning, varmhållning och återuppvärmning är bara några av hanteringsprocesserna som kan vara källa för livsmedelshygieniska risker. Därför behöver man undersöka mer och fördjupa sina kunskaper för att införa möjliga förbättringar.Södertälje kommun har identifierat behov att utreda nedkylning som processteg samt mikrobiologiska risker som kan uppstå under den.Syftet med studien var att undersöka hur nedkylning sköts i ett urval av kök och olika typer av branscher i Södertälje kommun. Vidare var syftet att utreda mikrobiologiska risker som är förknippade med nedkylning.
Integrationsarbete i Bodens kommun: vad är bra och vad kan förbättras?
Under 2006 invandrade 473 personer till Bodens kommun. I samband med detta öppnade en integrationsenhet som ansvarar för att introducera invandrarna i samhället. Syftet med denna uppsats var att studera vilka integrationsåtgärder som erbjuds i kommunen, upplevelser av dessa samt om integrationsarbetet kan utvecklas. Stor del av materialet samlades in genom intervjuer med fyra personer som själva invandrat till Sverige samt med samordnaren för integrationsenheten. Informanterna har olika lång vistelsetid i Sverige.
Framtidsutveckling i Torsås kommun : detaljhandeln i fokus
Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet.
Bygglovsprocessen i två kommuner
Denna rapport beskriver bygglovsprocessen i en stor och en mindre kommun, samt bygglovsavgifter, sanktionsavgifter och respektive kommuns organisation..