De lokala kursplanerna i bild står i centrum för denna studie. Syftet är att utifrån tio lokala kursplaner beskriva, analysera och tolka bildämnets innehåll. Syftet är även att belysa och problematisera bildämnets innehåll i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse utifrån de lokala kursplanerna. Arbetet syftar vidare till att bidra till en fördjupad diskussion om vad bildämnet kan innehålla för att målen skall nås i undervisningen så som de formuleras i nationella styrdokument.Studien består i sin helhet av tre delar; kategorisering, analys och tolkning. I den första delen studerar och kategoriserar jag texternas olika delar i förhållande till tradition och förnyelse.

Det utvecklas dagligen mängder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med väldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan växa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas är oftast bara en bra idé. Är det emellertid så enkelt? Den här studien försöker ta reda på om det finns någon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hänsyn till för att bli framgångsrik.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka lärares och elevers attityder gentemot läxor i ämnet svenska på gymnasiet, samt huruvida det finns en samstämmighet eller motsättning mellan dessa båda grupper. Undersökningen är uppdelad i två delar, lärare och elever, och består av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningarna genomfördes först och de har sedan legat till grund för djupintervjuerna som sedermera legat i centrum för studien. I lärarundersökningens enkätdel ingick 10 yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenska, och tre av dessa lärare ställde därefter även upp på att bli intervjuade. I elevundersökningen är underlaget däremot 48 elever som fyllde i enkäter och tre som blev intervjuade. Resultatet av lärarundersökningen visar att samtliga undersökta lärare använder sig av läxor kontinuerligt, och trots att den teoretiska grunden inte är särskilt fast så har de en mängd tankar kring ämnet ifråga. Eleverna har också många tankar och funderingar kring läxor, men ser dem mer som ett nödvändigt ont som hör till.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ?Malmstens?, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet.Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebär att resursskolorna år 1-9 läggs ner i sin nuvarande form. Drygt hälften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre områdesskolor år 4-9.Syftet med denna studie var att visa på skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsättningar som behövs för att eleverna ska kunna återgå till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrån en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhälsoteams perspektiv. Vårt fokus låg på att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen såg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det är en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats då begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som användes var två strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sätt att se på elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte är ensam bärare av sina svårigheter utan formas av omgivningen.

Titel: Ingen aning utan spaning ? Skolsköterskors självmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvårdnad, 15 HpHandledare: Källerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22Månad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, självmordsprevention, elevhälsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram, framgår att självmord är ett stort samhällsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom själva undervisningen utgör skolan en social plattform. Självmord är för såväl män som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Självmordsnära människor långt in i skeendet är ambivalenta till om de egentligen vill dö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sätter barnperspektivet i centrum för att ta reda på om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och även Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lärande, utveckling och välbefinnande på fritidshem. Vi utgår ifrån tre frågeställningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter? Undersökningen består mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet består av information från elva informanter varav fyra fritidspedagoger, två rektorer, en kulturutvecklare på grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare på kulturförvaltningen och tre kulturarbetare på olika kulturinstitutioner i Malmö.

AbstractFörfattare: Patric AnderssonTitel: Nya tider, nya skatter ? en studie om efterfråganspriskänslighet på flygmarknaden i regionen kringMalmö-SturupHandledare: Krister HjalteUppsats NEK 691Nationalekonomiska institutionenEkonomihögskolanLunds universitetHöstterminen 2005I uppsatsen behandlades nuvarande situation och de senaste årens utveckling påflygmarknaden med tyngdpunkt på den regionala situationen runt Malmö-Sturup.Den föreslagna miljöskatten på flygresor som föreslås införas från och med den1 juli 2006, beskrevs, vars syfte och utformning skildrades med hjälp av budgetpropositionenför 2006. De ekonomiska teorier som var nödvändiga för analysoch förutsägelse av kommande effekter på passagerartrafiken redogjordes vidare,tillsammans med relevanta förklaringar angående de ekonometriska skattningarsom utförts. Det redogjordes för, ur ett regionalt perspektiv, faktorer somstyr efterfrågans priselasticitet, för att se om det fanns anledning att anta attelasticiteten bland resenärerna skilde sig från elasticiteter som gäller för landet iövrigt. En kvantitativ undersökning på Malmö-Sturups flygplats utfördes, vilkenanvändes som ett tillägg till den statistik som låg till grund för skattningar avelasticiteter.

Studiens syfte är att fördjupa och vidga förståelsen för lärarens upplevelse av alternativa verktyg. Få syn på deras didaktiska strategier kring användning av alternativa verktyg och hur det påverkar elevers läs- och skrivundervisning, när det gäller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och är till viss del är inspirerade av fenomenologin. Lärarens upplevelse står i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.

Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.