Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor.Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Arbetet är ett förslag i en arkitekttävling på ett nytt bostads- ochhandelsområde i Åmåls kommun. Platserna som behandlas ärMåkeberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta påcirka 50 000m2. Godkänns förslaget av kommunen så är avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvånare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill även illustrera områdets möjligheter till förtätning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskärnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsättningarna för utformningen av området. För att nå fram tillmålet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgår frånlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier där ett värdegrundsarbete är det yttersta måletmed läsningen. Detta stämmer ganska väl överens med dagens kursplan i ämnet svenska. Vifrågar oss hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka varför och hur en grupp svensklärare på en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare ser på läsning avskönlitteratur, och har därför använt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lärarna framhåller färdighetsträning i allmänhet och analytisk förmåga isynnerhet som det främsta syftet med skönlitteraturen. Det finns här en motsättning mellanlärarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på missuppfattningar och lärares arbete.

I februari 2014 lämnade Regeringen i en lagrådsremiss förslag på genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslår att en ny lag införs med krav på den som äger eller uppför en byggnad att se till att varje lägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas, om det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning och debitering, även benämnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillämpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker också hur ett urval av de studerade bolagens hyresgäster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvägagångssätt när de informerar sina hyresgäster om IMD till viss del överensstämmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har väl genomtänkta handlingsplaner för hur de ska gå tillväga när de informerar berörda hyresgäster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsätta på den inslagna vägen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgäster om att systemet kan bidra till en bättre miljö, lägre kostnader och en mer rättvis kostnadsfördelning.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på missuppfattningar och lärares arbete.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalprefixen med utgångspunkt i att de ingår i ett system, i vilket prefixen hör hemma på olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att fastställa, om någon av dessa positioner har varit avsedd för prefix bärande särdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bära tre variabler. Materialet har bestått av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga påträffade förekomster av verb på miþ- och dis-, samt stickprov av verb på ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, här från det yttersta till det innersta kallade P5?P1.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige.Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.