Foder utgör grunden för att säkerställa djurens välmående och hälsa och för att de ska kunna prestera vad vi som djurägare förväntar oss av våra djur oavsett om de är produktionsdjur (till exempel hästar) eller sällskapsdjur. Foderlagstiftningen är ett viktigt område och i detta arbete ligger fokus på EU:s nya märkningsförordning som trädde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jämförs med tidigare regelverk och de förändringar som förordningen innebär lyfts fram. En del i märkningsförordningen berör hälsopåståenden, vilket inte är tillåtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar därför en egen studie där en inventering av eventuella hälsopåståenden på ett urval av foderförpackningar tillgängliga på marknaden genomfördes.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering.

Svenska möbeldesignföretag har svårt att överleva i konkurrens med liknande företag på den mättade svenska marknaden. Detta gör att de måste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill säga när företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. På grund av nya sätt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet är det större konkurrens än tidigare på marknaden. Det gäller ofta också att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden på bästa möjliga sätt till minsta möjliga kostnad.I vår studie har vi undersökt hur små svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad på bästa möjliga sätt med små medel.

Bakgrunden för denna uppsats är att jag som anställd i däckbranschen i Norden önskat att få ökad förståelse för vilka mekanismer som en däckleverantör, som normalt är ett försäljningsbolag ägt av en stor multinationell däckproducent, måste ta hänsyn till för att de självständiga däckfackhandlarna i Sverige skall föredra en viss leverantör och dennes produkter och varumärken framför andra leverantörer. Då däckfackhandeln totalt sett är den återförsäljningskanal som är störst när det gäller försäljning av däck till slutkund i Sverige, upplever jag detta som ett intressant forskningsområde. Däckbranschen i Sverige måste generellt anses som mer eller mindre outforskad. Internationellt kan det också se ut som om förvånansvärt få forskningsarbeten gjorts av just däckbranschen. När det gäller mitt specifika forskningsområde har jag inte funnit några motsvarande studier i mina sök i vetenskapliga databaser och liknande.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ?vaggan tillgraven?. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Detta projekt gick ut på studera huruvida Outokumpu, Degerfors, kunde använda sig av modeller som representerar strategier från Lean production med tillhörande flödesverktyg och hur dessa kunde appliceras i företaget. Outokumpu, Degerfors, är specialister inom rostfritt stål och levererar produkter till slutanvändare världen över. Uppgiftens utgångspunkt är att försöka få en bättre och smidigare hantering av materialet och samtidigt sänka kostnaderna för produkter i arbete. Modellen som användes kallas ?lära sig att se? och baseras på att kartlägga flöden inom produktionen. Syftet med detta var dels att skapa sig en bild av ett nuvarande produktionsflöde men också fastställa eventuella slöserier i värdekedjan.

Vårt samhälle är uppbyggt av normer som säger hur vi bör se ut, bete oss och leva. Många av dessa normer fokuserar på hur en person som man eller kvinna bör vara i förhållande till sitt kön. Könsnormer återspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhållningssätt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det.Under vår undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och ställningstagande som fungerar i flera forum.

Slutsatsen i vår studie är att syftena för inhyrning av personal är likvärdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet är fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istället för att anställa. Vi konstaterar även att motivet ?undvika LAS? inte är ett vanligt syfte att hyra personal, även fast undvikandet av LAS är en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal från ett bemanningsföretag, är som ett alternativ för vikariat.

Problem: Den gemensamma nämnaren för uppsatsens tre fallstudieföretag är att de alla verkar i moraliskt tvivelaktiga branscher, eftersom de alla tillhandahåller produkter inför vilka det finns ett moraliskt problem. Tobaksbranschens moraliska problem är att dess produkter dödar människor. Porrbranschens moraliska problem är enligt kritikerna att den ger en skev kvinnosyn. Spelbranschens moraliska problem är spelmissbruk, vilket kan leda till ekonomisk, personlig och social missär. Gemensamt för dessa branscher är också att det finns ett uttalat och etablerat motstånd i form av organisationer, vilka baserar sin kritik på fakta och tidigare forskning kring effekterna av fallstudieföretagens kärnprodukter.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, inriktning produktutveckling vid Luleå tekniska universitet. Utfört under våren 2013 för Tooltech AB i Töre med handledning av Lars Persson och Göran Lindvall på plats i deras lokaler. Arbetet har motsvarat 30 högskolepoäng och har gått ut på att bygga upp en ny standard för kontrollfixturer och höja helhetsintrycket på deras produkter.Projektets syfte har varit att för kontrollfixturer se över alternativa material och tillvägagångsätt att bygga dem, hitta ett färgschema att sätta på dessa men som även kan implementeras på företagets övriga produkter så småningom. Även skapa underlag för hur Tooltech AB ska nå sina kunder. Kraven från Tooltech AB har varit så enkel tillverkning som möjligt men utan några specifika detaljkrav, mer allmänt sunt förnuft eftersom att varje kontrollfixtur är unik.

Elektronisk handel har under 1990-talet blivit ett allt vanligare sätt för företag att bedriva försäljning. Allt fler människor handlar via Internet och precis som tidigare har kunderna även frågor till företag gällande exempelvis de produkter företagen erbjuder. Detta examensarbete undersöker hur kunder önskar ta kontakt med företag när de har frågor.För att få svar på hur kunder vill komma i kontakt med företag har en enkätundersökning gjorts.Resultatet av undersökningen visar att det finns avgörande faktorer för vilket sätt kunder föredrar att ta kontakt med företag. Faktorer som kontaktspråk och varupris har undersökts för olika ålderskategorier och visar på skillnader för dessa olika åldersgrupper. Även gemensamma drag för de olika ålderskategorierna kan urskiljas i materialet..

Kraven på dagens trådlösa förbindelser kommer hela tiden att öka och med detta följer även högre krav på nya produkter som kan tillgodose de ökade kraven. För att göra processen från idé till produkt snabbare krävs enkla verktyg för att snabbt kunna gå från den formulerade standarden till en hårdvaruprototyp. Detta arbete har använt sig av ett av dessa verktyg som idag finns tillgängliga, Xilinx System Generator for DSP 1.1, för att ta fram sändare och mottagare för en del av den trådlösa standarden IEEE 802.11a. Arbetet ger en beskrivning av hur sändare och mottagare är uppbyggda samt även synpunkter på System Generator och beskrivningar av problem som uppstod under arbetet.

Studien behandlar ämnen som material och utveckling inom plast, kompositer samt träfiberbaserade material som pappersmassa. Förutom materialen bearbetas även produktionsmetoder och miljöaspekter för dessa material. Syftet med undersökningen är att hitta ett material som kan konkurrera med plastegenskaper, och därefter utveckla en produkt i det aktuella materialet.Materialstudien visar att bio-kompositer och träfibermaterial inte alltid är miljömässigt bättre än plast. Ska en långlivad produkt tillverkas, är plast ofta ett bättre materialval ur miljösynpunkt än kortlivade träfibermaterial, detta utifrån ett livscykelperspektiv av produkt och användning. Nya träfibermaterial som Durapulp, producerat av Södra, är mer lämpliga för produkter som behöver klara högre påfrestningar men under en kortare livstid, detta på grund av materialets inre nedbrytningsförmåga.Materialstudiens resultat exemplifieras genom att utveckla en produkt i materialet Durapulp.

Studiens syfte är att presentera en vision om en återbruksby i form av planskisser och illustrationer. Studien ska också förklara samhällsnyttan och syftet med en återbruksby. En återbruksby (även kallad kretsloppspark) är ett område för hantering av återbrukbara material och produkter. Dagsläget för hur avfall hanteras och framtida planer beskrivs också i rapporten. Enligt EU direktiv skall återanvändning och återbruk öka för att främja miljön.

I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stått inför en hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och därför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att värmebehandla virke i upphettad ånga, förändrar egenskaperna hos virket, som t.ex. dess färg, dimensionsstabilitet och beständighet. Då infinner sig frågan om våra träslag, med förändrade egenskaper, kan konkurrera med importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek och valnöt? Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT).