Sök:

Sökresultat:

136 Uppsatser om Lulećfabrik - Sida 6 av 10

Krympning och krypning av STT/F-bjÀlklagselement : en jÀmförelse mellan verkliga effekter och berÀkning enligt Eurocode 2

Detta examensarbete behandlar STT/F-bjĂ€lklagselementens krympning och krypning. Arbetet har utförts pĂ„ uppdrag av StrĂ€ngbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare.STT/F-bjĂ€lklagselement Ă€r en prefabricerad förspĂ€nd betongprodukt bestĂ„ende av tvĂ„ spĂ€nda balkar med en ovanpĂ„liggande armerad platta. De anvĂ€nds som bjĂ€lklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, lĂ„g vikt och kan uppnĂ„ spĂ€nnvidder nĂ€rmare 30 meter.FörspĂ€nda element förĂ€ndras efter gjutning pĂ„ grund av krympning, krypning samt stĂ„lets relaxation. FörutsĂ€ttningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspĂ€nningsnivĂ„, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hĂ€nsyn till dessa parametrar för att sĂ€kerstĂ€lla maximal spĂ€nnvidd och upplagslĂ€ngd.

Skillnaden mellan krÀppat tissue-papper och okrÀppat papper som belastas till brott : Brottuppkomst och spricktillvÀxt

PÄ Södra Innovations avdelning för forskning om fiber och massa har man uppmÀrksammat ett avvikande beteende pÄ kraft-töjningskurvorna hos krÀppat tissue-papper. Kurvan beter sig styvt dÀr det i teorin borde vara töjbar och vice versa. Man vill dÀrför veta vad det Àr i materialet som bidrar till att detta beteende uppstÄr och fÄ en förklaring pÄ vad som hÀnder i materialet efter att det har belastats till brott. Detta vill man göra för att fortsatt kunna konkurrera med sin pappersmassa pÄ marknaden och hjÀlpa sina kunder med deras utveckling av framtidens produkter.Projektet har gÄtt ut pÄ att utföra mÀtningar i dragprovare pÄ krÀppat tissue-papper, tillverkat i fabrik, och jÀmföra dessa mÀtningar med prover pÄ okrÀppat papper, som tillverkas i laboratorium. MÀtningarna har spelats in med ett ljusmikroskop för att lÀttare se vad som hÀnder i materialet nÀr det utsÀtts för last; vart den initierande sprickan uppstÄr och hur den tillvÀxer.Efter att ha analyserat mÀtdatat frÄn dessa prover kunde man se att den största pÄverkande faktorn ligger i tillverkningsprocessen.

Framtagning av underhÄllssystem & kartlÀggning av underhÄll : Examensarbete, produktutveckling - Konstruktion

Examensarbetet inom produktutveckling - konstruktion har utförts under perioden april till juni 2012 och omfattar 15 högskolepoĂ€ng, en högskoleingenjörsexamen. Examensarbetet skrivs för MĂ€lardalens Högskola.Efter kontakt med projektgruppens handledare Philip JĂ€rpenby pĂ„börjades arbetet med att kartlĂ€gga underhĂ„llet, samt utveckla ett underhĂ„llssystem för AT Modellprodukter AB i Eksjö, SmĂ„land. AT Modellprodukter AB hade dĂ„ ingen koll pĂ„ vilket underhĂ„ll företagets fabrik krĂ€vde. Även fĂ„ verktyg anvĂ€ndes för att öka förstĂ„elsen kring begreppet underhĂ„ll, eller för att fĂ„ nĂ„gon sorts styrning pĂ„ underhĂ„llet i verksamheten.Med produktutveckling i Ă„tanke har projektgruppen anvĂ€nt sig av diverse produktutvecklingsverktyg för att kunna presentera det underhĂ„llshjĂ€lpmedel som presenteras i den hĂ€r rapporten. För att nĂ„ bĂ€sta möjliga resultat sĂ„ har produktutvecklingsverktyg anpassats efter projektets behov.En stor del i examensarbetet har varit att gĂ„ in pĂ„ djupet vad begreppet underhĂ„ll egentligen innebar i praktiken.

Skapandet av ett filtersystem för ett e-handelssystem

Saab Automobile AB Àr ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belÀgen i TrollhÀttan. Deras underhÄllsavdelning i mÄleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork tÀckfÀrg B. Anledningen Àr att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte lÀngre finns som reservdel. Mellantork tÀckfÀrg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser dÀrför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

"VaddÄ bygga en fabrik i datorn, liksom?" : Om anvÀndandet av simulering inom pappers- och massaindustrin

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens anvÀndning inom pappers- och massaindustrin.Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka dess anvÀndning. Andra frÄgor i fokus Àr: Hur anvÀnds simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan anvÀndandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?Hur ser utvecklingen inom simulering ut?Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som Ähörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lÀmpbarhet. Deltagarna Àr personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien.

FörbÀttras fabriksanstÀlldas arbetstiderav implementerandet av vÀsterlÀndskauppförandekoder i kinesiska fabriker? : En fallstudie

En uppförandekod Àr ett antal riktlinjer som ett företag eller en organisation stÀller upp i syfte att tillse att deras verksamhet bedrivs pÄ ett etiskt, socialt och/eller miljömÀssigt föredömligt sÀtt. MÄnga företag anvÀnder sig av uppförandekoder för att implementera CSR (Corporate Social Responsibility)-arbete i den egna organisationen. För att CSR-arbetet ska bli trovÀrdigt mÄste uppförandekoderna Àven implementeras i leverantörs- och distributionskedjorna. NÀr företag söker lÀgre produktionskostnader och anvÀnder sig av underleverantörer i lÄglönelÀnder, kan svÄrigheter med denna implementering uppstÄ. SvÄrigheterna beror till stor del pÄ att företagen Àr separerade geografiskt, vilket i sin tur leder till affÀrskulturella, sociala, politiska, ekonomiska och legala skillnader.

SWOT-analys av företagsavdelning

1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

KartlÀggning av stÀllrutin och uppstartsförluster : En studie utförd vid tablettpaketeringen pÄ AstraZeneca

Vid AstraZenecas fabrik i GÀrtuna utanför SödertÀlje paketerar man tabletter i sÄ kallade plÄnboksförpackningar. Förpackningen Àr tÀnkt att vara lite exklusivare Àn vanliga lÀkemedelsförpackningar, samtidigt som den ska vara enkel att bÀra med sig. Paketeringen Àr helautomatisk och man anvÀnder sig av totalt fyra stycken paketeringslinjer, dÀr man under Äret har bytt ut och byggt om delar av maskinerna.Sedan Är 2007 har man arbetat med konceptet Lean Production och man har i nulÀget kommit en bra bit in i det ?nya? tankesÀttet. Det finns dock fortfarande saker som inte fungerar tillfredstÀllande, till exempel omstÀllningen av paketeringslinjen som görs mellan varje order.

SWOT-analys av företagsavdelning

1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

Byte av styrsystem i mellantork B

Saab Automobile AB Àr ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belÀgen i TrollhÀttan. Deras underhÄllsavdelning i mÄleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork tÀckfÀrg B. Anledningen Àr att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte lÀngre finns som reservdel. Mellantork tÀckfÀrg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser dÀrför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Arbetstidsförkortning : för ökad arbetstillfredsstÀllelse och bÀttre relationer.

Bakgrund: Redan pÄ 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade lÄnga arbetspass i treskift. Detta synsÀtt införde han pÄ sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 vÀcktes tanken pÄ 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads Àldreomsorg, Àldreomsorgen i HöganÀs kommun samt Toyota Center i Mölndal.

Bygg smartare, inte fortare! : En fallstudie av Lean Thinking inom prefabricerat byggande

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste Ären. Byggföretag har svÄrt att hÄlla bÄde projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett vÀxande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning pÄ vanligt förekommande slöseri i form av sÄvÀl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har mÄnga företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som hÀrstammar frÄn den japanska bilindustrin, bestÄende av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har Àven nya former av byggnation fÄngat marknadens intresse.

Arbetstidsförkortning - för ökad arbetstillfredsstÀllelse och bÀttre relationer.

Bakgrund: Redan pÄ 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som arbetade lÄnga arbetspass i treskift. Detta synsÀtt införde han pÄ sin fabrik, vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 vÀcktes tanken pÄ 6-timmars arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos Helsingborgs stads Àldreomsorg, Àldreomsorgen i HöganÀs kommun samt Toyota Center i Mölndal. Problem: Dagens företag Àr relativt fokuserade pÄ traditionella mÄtt som t.ex.

Distribution av trÀpellets i lös vikt vid Bioenergi i LuleÄ AB

Bioenergi i LuleÄ AB bedriver tillverkning av brÀnslepellets. För att brÀnslepellets ska kunna utgöra en konkurrenskraftigt alternativ krÀvs en effektiv logistik, dÀrför har denna genomgÄng av transportsystemet skett. Syftet Àr att rekommendera hur försörjningen av brÀnslepellets ska ske pÄ kvalitativt och ekonomiskt bÀsta sÀtt frÄn fabrik till slutkund. AvgrÀnsningarna innebÀr att leveranser över 40 ton samt sÀckleveranser ej behandlas. Arbetsmomenten i samband med detta projekt har bestÄtt av intervjuer, litteraturstudier, observationer samt benchmarking.

Studie av internt materialflöde vid Volvo Pentas fabrik i Vara

Within today?s organizations there is continual development work to increase efficiency and the power to compete at the market. Production development with focus on continual improvements constitutes an important part of the daily work within a lot of organizations today.The purpose of this study is to contribute to a part of the development process that Volvo Penta factory in Vara has in mind. A description of the current situation was compiled by mapping the internal runnings and material flow throughout the factory. A new suggestion for a layout and a comparison with the current situation will assist with creating a factual basis for the development of a new goods reception.A study was made where the volumes and the quantity of the daily arrival goods were settled.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->