Sök:

Sökresultat:

4206 Uppsatser om Luleć tekniska universitet - Sida 32 av 281

Organisatoriska och tekniska förutsÀttningar för en gemensam laghantering : - En fallstudie av Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Miljöledningssystemet ISO 14001 stÀller krav pÄ att de organisationer som Àr certifierade enligt standarden ska ha tillgÄng till och förstÄ de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom mÄste organisationen sÀkerstÀlla att lagkraven efterlevs. Standarden sÀger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns Ätskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror pÄ om det Àr ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Àr en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mÄngsidig verksamhet.

Utveckling av en iPhone-app med back-end i .NET

Under sommaren 2011 utvecklade jag en iPhone applikation för tidrapportering Ät Cygate AB. Denna rapport beskriver min arbetsprocess samt diskuterar och motiverar de tekniska lösningar som valts..

Slöjd och hÀlsa -Vad görs pÄ statlig nivÄ och varför?

Uppsats för avlÀggande av fiosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Ledarskap i slöjd o kulturhantverk 15 hp. Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet. 2014:32.

Egenskaper för betong i ung Älder: HÄllfasthets- och vÀrmeutveckling

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Joymusic i sÀrskolan - om förmÄgan att delta i musicerandet: En studie om hur det teknologiska hjÀlpmedlet Joymusic kan pÄverka musikundervisningen i sÀrskolan

Joymusic i sÀrskolan - om förmÄgan att delta i musicerandet, av Lindie Boström och Elin Grunditz, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid LuleÄ tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lÀrande i PiteÄ. I denna uppsats studeras hur Joymusic kan pÄverka/förÀndra musikundervisningen i sÀrskolan. Efter att vid olika tillfÀllen befunnit oss i musiksammanhang med barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning men vÀljer vi att rikta in vÄr undersökning pÄ det teknologiska musikhjÀlpmedlet Joymusic. Joymusic Àr ett program som möjliggör och ökar förutsÀttningarna att kunna musicera för mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar. Studien genomförs i form av aktionsforskning pÄ tvÄ olika grundsÀrskolor med elever frÄn högstadiet.

FörbrÀnning som del av ekologin: en variationsteoretisk
studie om hur elever förstÄr vÄr undervisning

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Organisatorisk interaktion : En frÄga om kunskap

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är erkÀnts som en viktig resurs för att uppnÄ konkurrensfördelar. Problemet som företag möter Àr hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas pÄ ett effektivt sÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.AvgrÀnsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av vÄra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförstÄelse kring företaget Àr viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. HelhetsförstÄelsen uppnÄs genom de fyra kunskaperna och tar frÀmst sin utgÄngspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Flödesanalys och kapacitetsbestÀmning vid Ericsson Network
Technologies AB

Detta examensarbete Àr utfört vid LuleÄ tekniska universitet pÄ uppdrag av Ericsson Network Technologies AB. Arbetet har utförts vid företagets anlÀggning i Falun dÀr kraftkabel tillverkas. Inom de nÀrmaste tre Ären antas efterfrÄgan pÄ lÄgspÀnningskabel öka. DÀrför finns ett behov av att utreda vilken kapacitet anlÀggningens befintliga tillverkningsutrustning har samt att undersöka vilken förbÀttringspotential som finns. Förutom den egna produktionen av lÄgspÀnningskablar avlastar den aktuella avdelningen produktionen av mellanspÀnning-, högspÀnning-, och installationskablar med vissa tillverkningsmoment.

Högskolans hjÀrta? En undersökning av integreringen av Learning Resource Centre/LÀrandeResursCentrum-verksamheten vid tre svenska lÀrosÀten

The development of higher education in Sweden poses new demands on higher education libraries. One way of meeting these demands has been to develop Learning Resource Centres (LRC), a concept that is relatively new in Sweden.The aim of this Master's thesis is to identify how the LRC-concept has been designed and integrated in three Swedish higher education institutions: Stockholms universitet, LÀrarhögskolan i Stockholm and Göteborgs universitet. The thesis also aims at investigating what the Learning Resource Centres mean to the seats of learning, and in turn, the views of concerned parties in relation to the integration.The method used for the study is qualitative and based on interviews conducted with Learning Resource Centre staff, academic staff and principles or deans. In addition to this, strategic documents from the examined seats of learning are studied.Even though most Swedish Learning Resource Centres have used British Sheffield Hallam University's Adsetts Centre as their model, our study shows that the Swedish Learning Resource Centres of today have developed in various ways, due to local conditions; therefore, there is no definitive model for Swedish LRCs.In our opinion, one of the most important characteristics of a LRC should be its integration in the academic life of its university. There does not seem to be a "recipe" of how to conduct this integration.

Smart Grid

Det hÀr arbetet innefattar webbtillgÀnglighet med avseende hur vÀl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgÀnglig webbplats Àr att en stor grupp av personer som gÄr miste om innehÄllet. Det Àr dessutom inte bara personer med lÀs- och skrivsvÄrigheter som blir drabbade, utan det Àr Àven personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet Àr att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgÀngliga för alla. Analysen som görs i arbetet Àr baserad pÄ W3C WAI:s riktlinjer om tillgÀnglighet och Àr avgrÀnsad till anvÀndare med dyslexi.

Linjebalansering vid Scanias chassiverkstad i SödertÀlje:
en modell för samarbete över avdelningsgrÀnser

Föreliggande rapport Àr resultatet av ett examensarbete vid LuleÄ tekniska universitet och Chalmers Tekniska Högskola utfört pÄ uppdrag av Scania CV AB, Chassimontering av lastbilar i SödertÀlje. För att sÀkra lÄngsiktig produktion i Sverige mÄste Scania stÀndigt arbeta med att effektivisera tillverkningsprocesserna och öka produktiviteten. Samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ lastbilar. Genom att hantera en högre produktionstakt utan ökad bemanning i produktionen stiger produktiviteten. Ett medel för att uppnÄ detta har varit att balansera flödet.

Kan praktisk fÀrdighet beskrivas ur ett tekniskt perspektiv sÄ att eleven pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt kan trÀna och utveckla sin förmÄga i den praktiska disciplinen?

I detta dokument belyses praktisk fÀrdighet utifrÄn en teknisk synvinkel. FÀrdigheten delas upp i mindre bestÄndsdelar. Dessa bestÄndsdelar beskrivs var för sig och pÄ vilket sÀtt de bidrar till samt pÄverkar den praktiska fÀrdigheten. Syftet med arbetet Àr att visa hur den lÀroprocess som eleven genomgÄr vid trÀning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlÀttas, genom att utgÄ frÄn ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk fÀrdighet studeras enbart utifrÄn ett tekniskt perspektiv. Det ger mÄnga möjligheter att analysera fÀrdigheten, men synsÀttet ger Àven upphov till begrÀnsningar avseende en total förstÄelse av vad praktisk fÀrdighet Àr. NedanstÄende arbete bör dÀrför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som ocksÄ har begrÀnsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk fÀrdighet kan betraktas och analyseras utifrÄn sina tekniska bestÄndsdelar.

Hur bör genusperspektivet integreras i högre utbildning? - en granskning av Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.

Corporate Social Responsibility - En konkurrensfördel för att attrahera framtidens arbetskraft? : En studie om hur dagens studenter vÀrderar CSR hos framtida arbetsgivare

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer anvÀnds dÀrför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lÀgger idag stort fokus pÄ corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett svenskt universitet,vÀrderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgÄr frÄn tre omrÄden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökningbland 230 studenter pÄ avancerad nivÄ vid ett av Sveriges största universitet.

Karakterisering av teknisk metylen-diphenyldiisocyanat med HPTLC och MS

Isocyanater Àr en grupp kemiska Àmnen som framförallt anvÀnds vid tillverkning av polyuretan (PUR). PUR förekommer i en mÀngd olika varianter sÄ som skum i möbler och bilar, men Àven som fÀrger och lacker. Isocyanaters hÀlsovÄdliga effekter Àr vÀlkÀnda och exponering kan leda till olika typer av luftvÀgsbesvÀr (texbronkit och astma). Det finns mÄnga olika metoder beskrivna för att mÀta halter av isocyanater i luft.De isocyanater som anvÀnds i industriella sammanhang Àr ofta tekniska kvalitéer som bestÄr av olika typer och isomerer av isocyanater.Försök har visat att det totala isocyanatinnehÄllet underskattas i vissa tekniska kvalitéer av isocyanater vid bestÀmning med kromatografiska metoder [1].Anledningen till detta Àr oklart, men analyter som Àr svÄra att eluera medomvÀndfas LC eller allmÀnt svÄrlösta analyter skulle kunna vara en förklaring.I den hÀr rapporten presenteras en metod för att karakterisera tekniska kvalitéer av isocyanaten MDI. Metoden baseras pÄ kromatografisk separation med hjÀlp av HPTLC och karakterisering av fraktioner frÄn HPTLC-plattan med MS.Isocyanaterna har analyserats frÀmst som derivat med dibutylamin, men andraderivat har Àven studerats.Det gick att pÄvisa en fraktion med okÀnt isocyanatinnehÄll, pÄ HPTLC-plattan.Strukturen pÄ ingÄende komponenter kunde inte sÀkerstÀllas.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->