Sök:

Sökresultat:

5098 Uppsatser om Luleć kommun - Sida 28 av 340

Hur ett externt tryck leder till en intern handling : En fallstudie pÄ VÀxjö kommun, Europas grönaste stad

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhÀlle dÀr skandaler och utmÀrkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. NÀr ett externt tryck uppstÄr förÀndras rÄdande samhÀllssyn och pÄverkar organisationers strategiska handlande mot upprÀtthÄllande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva VÀxjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstÄtt genom en utmÀrkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien bestÄr av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgÄr ifrÄn granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar pÄ hur kommunen bemött det externa trycket utmÀrkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrÄn strategisk anpassning mot det externa trycket. DÄ tvÄ externa tryck motsÀger varandra visar kommunens handlande pÄ en anpassning mot det som anses skapa mÄluppfyllelse.

Informationssystem för krishantering

NÀr samhÀllet drabbas av stora olyckor och kriser Àr den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli sÄ litet som möjligt. Detta stÀller krav pÄ en gemensamdokumentationsplattform för att frÀmja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag anvÀndsflera olika verktyg inom kommun och lÀnsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte anvÀnds i sin fulla kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur lÀnsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en krissituation och redogjorde Àven för eventuella orsaker till uteblivenanvÀndning av systemet WIS.

Psykisk hÀlsa bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun

Psykisk hÀlsa pÄverkas av ett flertal bestÀmningsfaktorer och Àr en förutsÀttning för att mÀnniskor ska mÄ bra. Den psykiska ohÀlsan har varit ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige de senaste Ären. Den senaste Liv & HÀlsa ung undersökningen visade pÄ försÀmrad psykisk ohÀlsa bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förstÄelse för varför den psykiska ohÀlsan ökar bland ungdomar i StrÀngnÀs kommun samt vilka ÄtgÀrder ungdomarna sjÀlva anser skulle kunna förÀndra problemet. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer pÄ ungdomar i nionde klass.

Ökad kommunikation med balanserat styrkort: en fallstudie i kommunal verksamhet

För att nÄ en önskad vision sÄ behöver en organisation, sÄ Àven kommuner, styra med strategier mot mÄl. För att styrningen ska fungera och nÄ alla medlemmar i organisationen krÀvs kommunikation av vision, strategi, mÄl, och budget. I vÄr uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation dÀr sÀndaren av ett meddelande fÄr nÄgon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förÀndrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mÄl, och budget i offentlig verksamhet. VÄrt valda undersökningsobjekt, LuleÄ kommun, Àr intressant dÀrför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Design som strategisk resurs : Finns möjligheten i kommuner?

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att anvÀnda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrÄn en studie av vilka förutsÀttningar SödertÀlje kommun samt Eskilstuna kommun har för att anvÀnda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska kÀllorna Àr skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmÀnna teorin sammanstÀlls i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

UtvÀrdering av sömnbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) i FHV Lunds Kommun

Bakgrund: Sömnstörningar Àr ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hÀlsa och arbetsförmÄga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebÀr att kopplingen mellan sömnproblem och sÀnglÀge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sÀngen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förÀndring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagslÀkare pÄ FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgÄngar under 2007-2008 för anstÀllda i Lunds Kommun.Metod: 13 anstÀllda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelÄlder pÄ 48 Är.

Invandrares upplevda integration - En studie om fem personers upplevelse av integration i Östersunds kommun

Studiens syfte Ă€r att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer Ă€r födda och uppvuxna i ett annat land Ă€n Sverige och har kommit till Sverige för ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan. Studien lĂ€gger stor vikt pĂ„ den enskildes subjektiva kĂ€nslor i möten och interaktioner som Ă€ger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.

Nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling: internationellt, nationellt och lokalt

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i LuleÄ kommun frÄn 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling bÄde internationellt och nationellt. De frÄgestÀllningar som, utifrÄn syftet, har varit relevanta för oss i den hÀr studien har varit följande: NÀr och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder anvÀnde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till LuleÄ kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att pÄverka mÀnniskorna i LuleÄ kommun vid omröstningen gÀllande spritförbudet Är 1922? Metoder som kommit till anvÀndning för att kunna besvara de nyss nÀmnda frÄgestÀllningarna har varit bÄde kvalitativa, genom studier av bÄde litteratur och otryckta primÀrkÀllor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av vÀrlden.

TekNO

Syftet med studien Àr att se om grundskollÀrare i en kommun i Uppsala lÀn tar tillvara pÄ den tillgÄng som TekNO kanske kan vara samt se hur lÀrare och elever ser pÄ TekNO. Metoderna som anvÀnts Àr enkÀt och kvalitativ intervju. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningarna:-           Hur marknadsförs TekNO?-           KÀnner lÀrare i en viss kommun i Uppsala lÀn till projektet TekNO?-          AnvÀnder sig lÀrare i kommunen av TekNO?-          Vad tycker lÀrarna om TekNO?-          Vad tycker eleverna om TekNO?Resultatet visar att lÀrare och elever har positiva Äsikter om TekNO:s arbete och att de lÀr sig nya saker av TekNO. Flertalet lÀrare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO Àr och har arbetat med nÄgot tema tillsammans med TekNO genom skolbesök.

Betydelsen av motstridiga intressen vid framtagandet av ÄtgÀrder för att sÀnka halterna av partiklar (PM10) : en intervjustudie med involverade aktörer i Norrköpings kommun

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.

Kommun och landsting - Vem har mest makt? : en kvalitativ studie om den samverkan som sker mellan dessa organisationer vid vÄrdplaneringar kring Àldre personer i Sverige

This essay?s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vÄrdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners.

Miljöhinder i publika lokaler - en kartlÀggning i delar av en mindre kommun

Personer med funktionsnedsÀttningar stöter ofta pÄ hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dÄlig skyltning eller belysning. Detta i sin tur pÄverkar individens förmÄga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhÀllet. En pilotversion av ett kartlÀggningsinstrument anvÀndes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skÄnsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes pÄtrÀffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta pÄ relativt fÄ miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgÀnglighet och dÀrmed Àven pÄverka aktivitet och delaktighet positivt.

Hur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Befolknings- och landsbygdsutveckling, Tingsryd-RÀvemÄla

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning.

HÄllbar utveckling - betydelse och betydande

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->