Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet.

Idag blir det allt vanligare med träbyggnader högre än två våningar. Detta tillsammans med en modern arkitektur som ger stora öppna planlösningar ställer höga krav på bjälklagen i träbyggnader. Problematiken med långa spännvidder för bjälklag i trä är att klara kraven för svikt och nedböjning. Dessa krav måste uppfyllas för att säkerställa funktioner hos andra byggdelar och för att människor inte ska uppleva att golvet sviktar eller vibrerar på ett obehagligt sätt.Ett träbjälklag bestående av limmade balkar av sidobräder har utvecklats. Bjälklaget är utformat av balkar med I-tvärsnitt i primärriktningen och rektangulära balktvärsnitt i sekundärriktningen.

De avancerade tekniska enheterna blir ständigt fler och människan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika ärenden. I de flesta fall rör det sig om så kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu när vi privat har tillgång till de senaste och mest avancerade enheterna börjar användandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter få fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) växer fram. Verksamheter ser efterfrågan ifrån sina anställda som vill arbeta från sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar säkerhetsriskerna när företagsdata laddas ner till den anställdes privata enhet och vandrar med dem ut ifrån kontoret.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Detta kandidatarbete utgår ifrån vilka aspekter som är viktiga att tänka på när man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstår när en webbsida skalas ner till en låg skärmupplösning. Vi har behandlat användarvänlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara på problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till är ett antal punkter inom områdena ovan..

Detta examensarbete är genomfört åt Sandvik Mining and Construction inom ramen för det statliga samarbetsprojektet MinBaS II. Sandvik Mining and Construction är ett av Sandvik koncernens affärsområden och har en världsledande position på marknaden för maskiner och tekniska lösningar för bergbrytning m.mMinBas II är ett samarbetsprojekt mellan ett stort antal företag och universitet där staten står som huvudman och löper till 2010.Uppgiften med examensarbetet var att se om det fanns någon metod för att kartlägga de interna transporterna och beräkna deras energiåtgång i en bergtäckt. I brist på en befintlig skulle det tas fram en ny metod och sedan testa denna genom att genomföra fältstudier i en bergtäkt tillhörande Skånska Makadam AB för att sedan göra beräkningar på energiåtgången där.Volvo CE har under arbetet ställt upp med information och även givit oss SiteSimulation, ett simuleringsprogram för simulering av användning av deras maskiner.En del av arbetet var också att utreda hur energiåtgången ändras om förkrossen placeras på en högre respektive lägre nivå än det ställe där bergbrytningen genomförs.För att införskaffa underlag till beräkningarna har fältstudier genomförts i Skånska Makadam AB:s bergtäkt. Där gjordes bl.a. uppmätningar av den fysiska miljön som t.ex.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Vad motiveras resenärer av? Att få nya upplevelser och fly vardagen är två motivationskategorier som gör att individer konsumerar en resa. Uppsatsen behandlar resemotivation genom att pröva teorinTravel Career Pattern på ett nytt segment, svenskar, och till stor del unga i åldern 0-25, och studerande på högskola eller universitet. Vi inventerar Travel Career Patterns resemotivationsfaktorer och studerar hur de motiverar resenärer. Undersökningen är utförd genom en enkät, och en analys sker av materialet för att få en bild av vad som motiverar resenärerna.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.