I denna rapport beskrivs det arbete och de analyser som lett fram till ett designförslag pÄ en dykvÀst anpassad till en kvinnlig anvÀndare. Konceptet har utvecklats pÄ företaget Mares (HTM Sport S.p.A) i Rapallo och ska anvÀndas för vidare utveckling och detaljkonstruktion av den dykvÀst anpassad för kvinnor som företaget planerar att introducera pÄ marknaden 2006. Problematik som kvinnans ergonomi och biometri, trender inom sporten och livsstilstrender generellt har analyserats för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat. Arbetet har genomförts med hjÀlp av metoden systematisk problemanalys. Den nya produkten tillfredsstÀller inte bara den kvinnliga anvÀndarens behov av passform före, under och efter dyket, utan Àr ocksÄ anvÀndaranpassad genom val av material och fÀrger.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

DÄ politikens korridorer historiskt sÀtt framförallt befolkats av mÀn efter manliga normer Àr sannolikheten stor att de kvinnliga politiker som Àr inblandade i politiska skandaler döms hÄrdare Àn manliga. Detta för att de inkrÀktar pÄ det manliga reviret samt att kvinnor normalt sÀtt bedöms efter andra etiska ramar Àn sina manliga kollegor. Detta kan resultera i att media Àr mer dömande i tonen i bevakningen av kvinnliga politiker vilket borde pÄverka i vilken grad de döms av allmÀnheten. Syftet med denna studie Àr att genom en experimentell studie bevisa att kvinnliga politiker i döms hÄrdare av allmÀnheten om hon Àr inblandad i en politisk skandal men i synnerhet i de fall media Àr mer dömande i tonen. Genom att anvÀnda sig av fyra olika experimentgrupper dÀr deltagarna fÄtt ta del av fiktiva tidningsartiklar dÀr en politiker Ätalas för ett brott dÀr endast variablerna ?kön pÄ politiker? och ?medias vinkling? varierar kan man uttala sig om orsak och verkan.

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

Syftet med vÄr undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har ocksÄ velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjÀlp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att bÄde manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad pÄ barnen beroende pÄ deras kön oavsett vilket kön pedagogen sjÀlv har. Vi har Àven sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrÄn pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har trÀslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Arbetet undersöker hur spelare förhÄller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktÀrer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgÄr ifrÄn the Gaze teorin dÀr nÄgot utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat pÄ kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillÀmpas bÄda könen bÄde pÄ karaktÀrerna och betraktaren. Arbetet tar Àven genusstereotyper i Ätanke dÄ dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjÀlp av Ätta par karaktÀrer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som anvÀndes som material för en enkÀtundersökning pÄ internet. I enkÀten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktÀr negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrÄn undersökningen var mÄngtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktÀr kan skifta pÄ grund av karaktÀrens kön, och hur genusstereotyper kan pÄverka vÄran uppfattning..

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgÄ frÄn ett klassperspektiv, syftet Àr dÀrför att göra en undersökning dÀr tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men ocksÄ ett klassperspektiv i jÀmförelsen mellan de tvÄ diskussionsklubbarna. Min studie utgÄr i huvudsak frÄn tvÄ antologier frÄn Mimer som mer eller mindre har ensamrÀtt pÄ folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra Àr att genusstrukturer i samhÀllet kan likstÀllas med klasskillnader i frÄga om vilken betydelse de har för innehÄllet i diskussionsklubbarna..

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Problembeskrivning: De kvinnliga affÀrsresenÀrerna Àr en förhÄllandevis liten men vÀxande grupp. Det Àr oklart om denna grupp har speciella behov under sina hotellvistelser, hur denna grupp upplever hotellmiljöer och om dessa behov kan tillfredsstÀllas genom anpassade hotellprodukter. En annan faktor som bör undersökas Àr om och hur kvinnornas familjesituation har inverkan pÄ dem under tjÀnsteresor och dÀrmed Àven hotellvistelser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur hotell kan tillfredsstÀlla de kvinnliga affÀrsresenÀrers behov genom anpassade hotellprodukter och vilka faktorer som i sÄ fall ligger bakom behovet av dessa produkter. FrÄgestÀllning: Vilka kritiska faktorer kan identifieras för kvinnliga affÀrsresenÀrers trivsel under hotellvistelser? och Finns det ett behov av att ha specialiserade produkter till kvinnliga affÀrsresenÀrer? Metodansats: Vi har valt att ha en deduktiv ansats genom att vi först har skapat analysverktyg i form av teorier kring kundtillfredsstÀllelse och genus.

Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt spra?k och rapporterande. .

Trots en ökande trend av antalet kvinnliga entreprenörer Àr proportionen till manliga entreprenörer fortfarande relativt lÄg. Anledningen kan bland annat bero pÄ att entreprenörskap definieras efter egenskaper som Äterfinns bland typiska manliga egenskaper som till exempel riskbenÀgenhet och en stor sjÀlvtillit. Med stor sannolikhet Àr detta en av orsakerna till att fÄ kvinnor kan identifiera sig sjÀlva med rollen som entreprenör. Denna studie undersöker vad som i nulÀget utförs för att frÀmja entreprenörskap bland kvinnor och vad detta kommer att bidra till i framtiden gÀllande det kvinnliga entreprenörskapet. Metoden har skapats genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av intervjuer.

Intresset för denna studie började med tanken pÄ musik som social rörelse och pÄ vilket sÀtt detta medium framstÀller en verklighet av sociala problem och orÀttvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter Àmnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förÀndras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna vÀg för. Det Àr frÀmst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen bestÄr av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera pÄ den mer nÀrliggande lokala diskurserna samt anvÀnda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frÄgestÀllning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehÄller sociala problem med relationssvÄrigheter, kÀrlek, styrka och vÀnskap i fokus..

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.