Syftet med arbetet Àr att undersöka hur manliga och kvinnliga pedagoger ser pÄ könsaspekten inom yrkesrollen. I litteraturgenomgÄngen behandlas olika teorier om mÀn och kvinnor i förskolan och hur samhÀllets normer och vÀrderingar har skapat de könsroller som finns ute pÄ vÄra förskolor. I litteraturgenomgÄngen bearbetas Àven varför det finns sÄ fÄ mÀn och hur mÀn kan motiveras att arbeta i förskolan. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med Ätta pedagoger, varav fyra Àr kvinnliga och fyra Àr manliga pedagoger. Resultatet visar att alla respondenterna vill ha fler manliga pedagoger i verksamheten samt att nÄgra av dem har olika uppfattningar om vad som Àr viktigt i den pedagogiska verksamheten.

Högsta domstolen i Sverige upprĂ€ttades 1789 men det skulle dröja 179 Ă„r innan den fick sin första kvinnliga justitierĂ„d och 221 Ă„r innan den fick sin första kvinnliga ordförande. Kvinnor i majoritet pĂ„ juristutbildningarna med de bĂ€sta betygen, och de Ă€r hĂ€lften eller fler av de jurister som anstĂ€lls vid advokatbyrĂ„er, domstolar och hos Ă„klagarmyndigheten. ÄndĂ„ utgör kvinnor en minoritet bland domare med chefstjĂ€nster, och sĂ€rskilt i Högsta Domstolen trots en ökning de senaste Ă„ren. Faktorerna bakom detta fenomen utgör en högst intressant frĂ„ga utifrĂ„n ett genusperspektiv..

Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.

Hur betraktas kvinnor intagna pÄ anstalt av den svenska kriminalvÄrden? Detta Àr frÄgan jag har Àmnat att försöka besvara i denna uppsats. DÄ det Àr en stor frÄga utgör mÄngfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. LÀsaren fÄr bland annat ta del av hur diskussionerna förts angÄende blandade anstalter och hur kvinnliga anstÀllda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som Àr kvinnornas bÀsta. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omstÀndigheter kvinnorna framstÀlls och begrundat vilka konsekvenser olika förhÄllningssÀtt kan fÄ för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvÄrden sÄvÀl som allmÀnheten..

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framstÀlls i lÀroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnÄ mitt syfte har jag studerat vad lÀrobokens författarportrÀtt informerar lÀsaren om angÄende författarnas karriÀrer, framgÄngar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. DÀrefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrÄn genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framstÀlls. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framstÀlls som författare sÄvÀl som privatpersoner.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att fÄ barn och att bli mamma. För att besvara syftet anvÀndes frÄgestÀllningarna:-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omstÀllningen frÄn att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma?-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förÀndring gÀllande fysisk förmÄga under och efter sin graviditet?-          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av trÀning och familjeliv?-          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten frÄn svenska hÀlso- och sjukvÄrden?MetodMetoden som anvÀndes i studien Àr kvalitativ. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats.

Ett dilemma för smÄföretagare i allmÀnhet och kvinnliga i synnerhet Àr att fÄ tiden att rÀcka till. Studien syftar till att redovisa utfallet av kvinnliga smÄföretagares arbetstidanvÀndning dels avseende tid och plats, dels utifrÄn de tre kategorierna: Administration & Ekonomi, Marknadsföring samt Innovation. Genom att fem kvinnliga smÄföretagare har fyllt i tidsgeografisk dagbok, har en mÀtning gjorts av hur de anvÀnder sin arbetstid. Tidsgeografisk dagbok Àr en metod som anvÀnts av deltagarna genom att de dokumenterat sin arbetstid med hjÀlp av koder.Resultatet av studien visar att kvinnorna spenderar merparten av arbetstid pÄ kontoret under dagtid och att fyra av dem arbetade deltid. Mest arbetstid lade de inom omrÄdet marknadsföring.Slutsatsen av studien Àr att kvinnorna arbetade deltid, vilket inte stÀmmer överens med den schablonbild som finns av smÄföretagare, nÀmligen den att smÄföretagare arbetar mycket och oftast mer Àn heltid..

Studien avsÄg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. BÄde manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att mÀnnen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder pÄ att mÀnniskor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten..

I detta arbete undersöks en animerad karaktÀrs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktÀr skapas och det animeras tvÄ gÄnganimationer och tvÄ springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det Àr en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna pÄverkar vÄr uppfattning nÀr vi ska avgöra om det Àr en man eller kvinna vi ser.

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.

Kvinnliga yrken Àr yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollÀrare. Men det finns Àven mÀn som hardessa yrken och det skrivs ocksÄ dÄ och dÄ om dem i tidningar. De Àr ovanliga, menblir vanligare dÄ det görs satsningar för att fÄ in fler mÀn pÄ dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framstÀlls i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas Àr syftet med denna undersökning. Materialet kommer frÄn svenskdagspress och innefattar bÄde lokala och rikstÀckande tidningar.För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med mÀn i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta mÀnnen inte tÀnker sÄ mycket pÄ manligt och kvinnligtoch kÀnner inte att deras manlighet Àr hotad av det kvinnliga yrket.