Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: ?varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som arbetar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lÄgstadielÀrare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner pÄ detsamma. MÀnnen som Àr i minoritet i yrkeskÄren fÄr komma till tals och ge sin syn pÄ hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers förÀldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som Àr upp till de enskilda lÀrarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhÄllningssÀtt gentemot yrket. Grunden ligger pÄ olika institutioners intressen och önskemÄl om fler mÀn i skolans tidigare Är, hur och varför detta skall uppnÄs..

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

I den hÀr uppsatsen sammanfattar jag de lÀrdomar jag fick av att skapa och framstÀlla ett verk för fyra sÄngare och tvÄ dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnÀrliga projekt under mitt sista Är pÄ programmet för musiklÀrare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanstÀlla dessa och ge dom lika vÀrde i ett verk var för mig helt nytt. Den hÀr uppsatsen har för mig blivit ett sÀtt att reflektera kring det jag gÄtt igenom och att ringa in det man mÄste tÀnka pÄ om man ska skapa och framföra ett liknande verk. LÀrdomarna handlar bÄde om sjÀlva kompositionen och repetitionerna  och förestÀllningarna.

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till LuleÄ tekniska universitet har valt att studera just dÀr samt hur de upplever sin situation vad gÀller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende pÄ kön, civilstÄnd, nationalitet samt hur lÄng tid de vistats i LuleÄ? En enkÀt pÄ engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var frÀmst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och LuleÄ. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter pÄtrÀffades.

I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrÄn ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de stÄndpunkter som utgör teorin. Fokus Àr framför allt lagt pÄ sÀttet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga nÀrvaron. Diskussion förs angÄende de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, sÄsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förstÄelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmÀrksammar bÄde styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det Àr att anvÀnda sig av det feministiska synsÀttet för att öka jÀmstÀlldheten inom filmbranschen, filmvÀrlden samt publiken..

Hunting is considered as the most masculine activity in our society. Historically, man has been described as the provider for his family, this in the forms of hunting and gathering. Today hunting is still associated with a male hunter, but women have started to infiltrate the hunting culture. In this study hunting culture is analyzed with a gender perspective. In a modern society with gender and equality as a big subject of debate it is interesting to examine this impact on a culture so linked with masculinity.

Uppsatsen Àr ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslÀrare tÀnker kring frÄgan: "varför Àr det sÄ fÄ tjejer som vÀljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de nÀrmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet Àr ett antal intervjuer med trum- och slagverkslÀrare, som jobbar pÄ kulturskolor och pÄ gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vÄr analys visar att lÀrarnas uppfattning Àr att det Àr traditionella könsmönster och traditioner som stÄr i vÀgen för att fler tjejer skulle vÀlja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte pÄ nÄgot sÀtt Àr sÀmre Àn killar pÄ att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jÀmförelse med killarna. Ett problem Àr att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Finns det skillnader i kvinnor och mÀns sÀtt att leda? Inom forskningen Àr det ett omtvistat Àmne och vissa hÀvdar att det finns skillnader inom omrÄdet. HÀr menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste Ären. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsÀtter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

I uppsatsen lÀggs ett intersektionellt perspektiv pÄ konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmÄleriets undanskymda plats i allmÀnhet och de kvinnliga bonadsmÄlarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen bestÄr av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av nÄgra historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats Àr att klassanalys lyser med sin frÄnvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nÀmns förhÄllandevis sÀllan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och pÄ olika sÀtt medan etnicitet mest omnÀmns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

This academic essay explores the possibilities to knowledge of God in the thought of Thomas Aquinas. The essay takes its departure from question 12 in the Summa Theologiae, specifically articles 12 and 13 that deal with natural knowledge of God and supernatural knowledge, respectively. It also presents objections made by modern philosophers against these ways of knowledge along with a rebuttal of these objections. Lastly, a conclusion is offered and ends with a reflection on how Aquinas' teaching on human knowledge of God in earthly existence compares with his teaching on the knowledge human beings will have in heaven and what consequences that has for our present knowledge..

As the title reveals this is a study of female college students alcohol habits in Kalmar,Sweden. During the spring of 2012 a total of 118 female students at Linnaeus universityanswered a survey about their alcohol habits. The survey reveled that as many as 67%percent of the answering female students (according to Audit) have risky drinking habits.The drinking habits are explained using Albert Banduras social learning theory in contextto the Scandinavian drinking pattern. The study concludes that female alcohol habits needeven further research. Furthermore the study shows that student initiation have an impacton the female drinking habits and that expectations of that students drink are to some extentimportant to the development of hazardous drinking habits..

Arbetets syfte Àr att belysa varför flickor/kvinnor vÀljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet Àr Àven att skildra deras syn pÄ jÀmstÀlldhet och könsskillnader.Uppsatsens empiri bestÄr av enkÀter till kvinnliga elever pÄ elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. UtifrÄn enkÀtmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.Det som framkommit Àr att flickorna/kvinnorna menat sig vÀlja elektrikerutbildningen utifrÄn sitt intresse och att yrket Àr praktiskt men, att de ocksÄ pÄverkats av nÀrstÄende. De har mÄngskiftande upplevelser av skolsituationen, bÄde negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis frÄn sin omgivning och vissa har erfarit svÄrigheter med att bli accepterade som ?en i gÀnget?.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken betydelse stöd och uppmuntran upplevdes ha i arbetslivet för rÄdmÀn, om det fanns en skillnad beroende pÄ kön, samt vilka faktorer som upplevdes vara viktiga för hÀlsan och arbetsklimatet. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnliga och tre manliga rÄdmÀn. Resultatet, som överensstÀmde med tidigare forskning, visade att det sociala behovet av stöd frÄn kollegor och nÀrmaste chef upplevdes ha störst betydelse för bÄde kvinnor och mÀn. Positivt för hÀlsa och arbetsklimat upplevde bÄde kvinnor och mÀn var att trivas pÄ arbetet, ha kollegialt stöd med ett öppet arbetsklimat samt möjlighet till flexibilitet. Slutsatsen blir att socialt stöd och kollegor Àr viktigt för att individer ska mÄ bra i arbetslivet.  .