Syftet med denna studie var att jÀmföra tandlÀkarstudenters reella resultat pÄ en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jÀmfördes sedan med avseende pÄ genus. Ett flertal studier finns publicerade dÀr man har beskrivit skillnader i sjÀlvvÀrdering mellan kvinnor och mÀn pÄ teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap dÀr man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att mÀn har en tendens att vÀrdera sina prestationer högre Àn vad kvinnor gör.

Det hÀr arbetet Àr byggt pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ radioreferat av tvÄ handbollsmatcher, sÀnda i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.UtgÄngspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett omrÄde som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men ocksÄ skillnader som Àr viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag sÄg var att damhandbollen presenterades som nÄgot som avvek frÄn normen ? herrhandboll.

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Sjuksköterskeyrket Àr av tradition ett kvinnodominerat yrke och Àn idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekÄren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för lÄngtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohÀlsa Àr personal inom vÄrd- och omsorg, dÀribland sjuksköterskor. De senaste 15 Ären har en ökning av den hÀr typen av lÄngtidssjukskrivning skett och det Àr tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad Àn mÀn. Det gÄr ocksÄ att se att mycket i rollen som sjuksköterska pÄminner om den traditionella kvinnorollen, dÀr en egenskap som premieras Àr att vara mer uppmÀrksam pÄ andras behov Àn pÄ sina egna. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hÀlsa samt att ta reda pÄ hur dessa strategier bidrar till detta.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt som Àr rÄdande vad gÀller undervisningsplanering, sett utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, och pÄ sÄ vis fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför lÀrarstudenter planerar och förhÄller sig till sin planering pÄ ett visst sÀtt. Studien har undersökt de erfarenheter av, förestÀllningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lÀrarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gÀller forskning kring momentet planering utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, dÄ större delen av tidigare forskning fokuserat pÄ momentet utifrÄn lÀrares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lÀrarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhÄllningssÀtt till planering, har studien tagit sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att sÄvÀl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvÀgagÄngssÀtt vid planering.

Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella mÀn skiljer sig frÄn attityderna till homosexuella kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning av 208 stycken gymnasieelever i Ärskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgÄngspunken Àr Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. EnkÀten konstruerades och analyserades med utgÄngspunkt i Likert-skalan vilket Àr ett vÀletablerat och populÀrt mÀtinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan Àr en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoÀng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv instÀllning till homosexualitet.

I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom SkÄnes kommunala verksamheter, utifrÄn nio ledarskapsstilar som Àr kompatibla med organisatorisk framgÄng vÀrlden över. FrÄgestÀllningen ?Finns det nÄgra skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i SkÄnes samtliga kommuner, studerat utifrÄn McKinseys nio ledarskapsstilar?? har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlÀgga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel pÄ. Urvalsgruppen har sÄledes fÄtt svara pÄ en enkÀt behandlande de omrÄden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriÀr och dÀrmed fÄtt bedöma sitt agerande.EnkÀten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat pÄ 54 mÀn och 47 kvinnor, inom SkÄnes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat pÄ 31 kvinnor och 34 mÀn.

Med utgÄngspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie tvÄ elevvalda böcker frÄn ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok Àr flickvald och en Àr pojkvald. Böckerna analyseras utifrÄn genusperspektiv i förhÄllande till traditionella könsstereotyper, sÄsom hur de kvinnliga och manliga karaktÀrerna beskrivs, hur de talar, hur de pÄverkas av andra aspekter sÄsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av mÀn och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens nÀrlÀsning av litteraturen analyseras de sammanstÀllda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhÄllande till genus, vilket stÀlls mot de böcker som i en intervju med lÀraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle vÀlja att lÀsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrÄn befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstÀmmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av lÀraren stÀmmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars lÀsning.

Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.

Lönearbete utgör en vÀsentlig del av de flesta mÀnniskors liv. DÀrför Àr det viktigt för individen och samhÀllet att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhÀllsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framstÀlldes essensen frÄn barnmorskornas upplevelser.

SAMMANFATTNINGDe textilindustrier som finns i u-lÀnderna Àr oftast tekniskt enkla i sin utformning, bl.a. med avseende pÄ det fÀrgade avloppsvatten som slÀpps ut utan rening. Detta ger upphov till miljöförstöring pga. att vattnet innehÄller höga salthalter, alkalinitet och stark fÀrg.Det ger Àven upphov till hÀlsoproblem dÄ flera av de fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning kan blir enzymatiskt nedbrutna i mÀnniskans matsmÀltningssystem och bilda cancerogena substanser.Syftet med denna studie var att undersöka om skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp kan anvÀndas för att bryta ner fÀrger som anvÀnds vid textilfÀrgning i synnerhet i fattigare lÀnder dÀr problemen med utslÀppen frÄn textilfÀrgningsfabriker Àr stort. Huvudtanken med projektet Àr att med smÄ medel förbÀttra miljö och hÀlsoförhÄllandena dÀr textilindustrin befinner sig.I denna studie anvÀndes tre olika textilfÀrger tillsammans med skogsflis, fetvadd och vitrötesvamp.

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framstÀlls i de svenska hÄrdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. DÄ majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framstÀlls i bilder inom genrer vid sidan av dessa.Denna studie avsÄg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jÀmföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning pÄvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin frÄn 2013 utifrÄn feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframstÀllning.Tre tydliga kvinnliga stereotyper framtrÀdde i resultatet. Dessa benÀmnde vi som Den hÄrda, Den medkÀnnande och Den objektifierade. De tvÄ sistnÀmnda Àr vÀl kÀnda sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hÄrda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken pÄ aggressivitet, avsky och överlÀgsenhet, inte pÄtrÀffats i liknande studier innan.

FrÄgor kring miljön Àr idag högst aktuella speciellt diskuteras alternativa energisystem. OlikabegrÀnsade energiresurser debatteras samtidigt som en stor del av energin gÄr till spill i formav bland annat vÀrme.PÄ flera sÀtt utvÀrderas olika alternativ för effektivisering och förnyelse av system föruppvÀrmning. För att se framÄt mot en hÄllbar utvecklig genom att möta tillgÄng ochefterfrÄgan av energi behöver nya innovationer undersökas och utvÀrderas.Den hÀr rapporten utreder nyttiggörande av lÄgtempererad spillvÀrme för uppvÀrmning. Irapporten jÀmförs tillgÄngen pÄ spillvÀrme frÄn en Coop-butik, som Àr planerad pÄ Backaplan,med efterfrÄgan pÄ uppvÀrmning och tappvarmvatten i bostÀder i nÀromrÄdet. Dessa skullekunna sammankopplas i ett sÄ kallat nÀrvÀrmesystem.SpillvÀrmen frÄn Coop skulle inte kunna tÀcka hela vÀrmebehovet, dels effektmÀssigt och delstemperaturmÀssigt, sÄ systemet behöver kompletteras.

Ledarskap Àr ett omdebatterat omrÄde dÀr normer och vÀrderingar förenas med förestÀllningar över hur en framgÄngsrik chef ska vara. FörestÀllningar framkallar olika strategiska tillvÀgagÄngssÀtt för karriÀrister som vill nÄ chefspositioner. Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för de faktorer som hjÀlper fram manliga och kvinnliga karriÀrister att nÄ hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor bestÄr 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor Àr chefspositionerna relativt könsmÀssigt jÀmnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.