Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.

Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa huruvida svenska elitfotbollsspelares bild av sina matchprestationer Àr rimliga och dÀrmed utgör en god grund för ett sjÀlvreglerat lÀrande.Teori: Uppsatsen grundar sig pÄ socialkognitiv teori om sjÀlvreglerat lÀrande. HÀr tas frÀmst Banduras begrepp upplevelse av den egna förmÄgan och Zimmermans socialkognitiva modell för sjÀlvreglering upp. Dessutom presenteras teori om inre feedback och sjÀlvinstruktion. Slutligen tas begreppen sjÀlvbedömning och sjÀlvutvÀrdering, och deras förhÄllande till det sjÀlvreglerade lÀrandet, upp.Metod: 22 svenska elitfotbollsspelare bedömde sina prestationer i 1-5 matcher per spelare. Spelarens trÀnare bedömde spelarens prestation i samma matcher.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förÀndrade konkurrensvillkor till allt högre krav pÄ dagens organisationer och kompetensen pÄ dess medarbetare. Dessa förÀndringar har bland annat lett till att fÀrre mÀnniskor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist pÄ chefskandidater dÄ allt fÀrre mÀnniskor sÀger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebÀr.MÀn har under Ärtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som mÀn idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mÄn kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker Àr idag kvinnor. MÄnga av dessa Àr till högre grad Àn mÀn intresserade av att göra karriÀr. Trots att företagen vÀntas lida brist pÄ framtida chefskandidater och trots att de flesta som ÀndÄ Àr villiga och utbildade nog till att bli chefer, Àr kvinnor, tycks det fortfarande vara nÄgot som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Problem DÄ genusframstÀllningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera pÄ vilket sÀtt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera FörkvÀlls sprÄk ville vi komma fram vad innehÄllet förmedlade, vad som sÀgs varför. Syfte Uppsatsens syfte Àr att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom sprÄket i programmet FörkvÀll.Bakgrund FörkvÀll sÀnds pÄ TV4 mÄndag till fredag pÄ kvÀllstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sÀnds frÄn andra vÄningen pÄ T-centralen i Stockholm.

This Master?s thesis provides insights into adult women?s fictional reading within the conceptual phrase ?a good book?. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt?s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN.

 Denna uppsats undersöker tvÄ lÀroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskÀmnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa bÄda lÀroböcker? DÄ lÀsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsÀtts lÀsaren dÄ vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte nÄgon betydelse? Hur förhÄller sig resultaten till lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hÀmtats frÄn det fÀlt som kallas diskursanalys. SÄsom den utformats i detta arbete kan metoden nÀrmast beskrivas som en kvalitativ nÀrlÀsning av materialet. Resultatet visar pÄ att bÄda lÀroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts Àn det kvinnliga.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

Kiruna VÀrmeverk AB producerar el och fjÀrrvÀrme till Kiruna tÀtort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utslÀpp till recipienten Luossajoki. LÀnsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gÀllande tillstÄnd Älagt Kiruna VÀrmeverk AB att vidta ÄtgÀrder för att sÀnka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och jÀrnoxidtÀckt olivinsand har utvÀrderats, i syfte att bedöma om materialen kan anvÀndas som filtermaterial.

Livsformerna pÄ jorden delas systematiskt in i de tre domÀnerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer Àr de mikroorganismer som lever i extrema miljöer sÄsom hetvattenkÀllor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-vÀrden. De kan existera i miljöer dÀr inga andra organismer överlever men förekommer Àven rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i mÀnniskans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive mĂ€n i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkĂ€tstudie.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas upplevda hÀlsa under anstaltsvistelsen. FrÄgestÀllningarna var följande:? Vad uttrycker de intagna kvinnorna gÀllande sin upplevda fysiska och psykiska hÀlsa under anstaltsvistelsen?? Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbÀttra deras hÀlsa?MetodTill grund för studien anvÀndes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frÄgor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvÀmlighetsurval.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rÀttssalen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om brottsoffer kanbli sekundÀrtviktimiserade pÄ rÀttegÄngar genom att undersöka omdet Àr skillnad pÄ hur olika brottsoffer framstÀlls ochbemötsav domare, advokater, Äklagare och nÀmndemÀn.Bemötande handlar om ett samspel mellan mÀnniskor, den instÀllning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. FramstÀllning handlar om hur man beskriver en annan person, en framstÀllning kan framhÀva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framstÀllningen och bemötandet sÄ kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundÀr viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende pÄ kön, Älder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrÄn Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.FrÄgestÀllningen Àr:Hur framstÀller tingsrÀttens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrÄn mallen om idealiska brottsoffer pÄ rÀttegÄngar, t.ex.

I det hÀr arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av tvÄ lÀromedel i Àmnet historia förÄrskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari Är 2015 och antingen bekrÀfta eller motbevisa den skevajÀmstÀlldhetsbild som enligt denna finns i de lÀromedel som har undersökts. TillvÀgagÄngssÀttethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men ocksÄ att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa lÀromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgÄngspunkterna för dethÀr arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De tvÄ lÀroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med tvÄ andra böcker i DN:s granskning.