Sök:

Sökresultat:

2000 Uppsatser om Luleć Kvinnliga Nykterhetsförening - Sida 44 av 134

Manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrd

Bakgrund: Nightingales idé om vÄrdande som ett kall för kvinnor Àr en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade mÀn haft en betydande roll i vÄrden men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att mÀnniskan i grunden Àr en vÄrdare samt vikten av den vÄrdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lÀmpar sig att vÄrda och de föredrar vÄrd frÄn en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet Àr kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, kÀnslokall och aggressiv.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda.Metod: AllmÀn litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Tre teman skapades; FörhÄllningssÀtt i vÄrdandet, beröring och intimvÄrd samt manlighet och vÄrdande.

Vad driver kvinnliga chefer? : En djupstudie för ökad förstÄelse

De interna faktorerna Àr vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriÀr och klÀttra pÄ den hierarkiska stegen. FrÀmst Àr det de interna faktorerna utmaning, intresse samt mÄlet att utvecklas som Àr aktuella för respondenterna. Emellertid har Àven den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt pÄ drivkraften att göra karriÀr..

Litteratururval i gymnasieskolan pÄ sextiotalet och idag : En jÀmförelse av antologier

Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.

En kvalitativ studie som undersöker motionÀrers uppfattningar kring varför en tjejdel pÄ gymanlÀggningar finns

Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.

JÀmstÀlldhet och heterosexuella undertoner : Konstruktioner av maskulinitet och förstÄelsen av jÀmstÀlldhet pÄ en teknisk högskola

Syftet med studien Àr att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förstÄelsen av och instÀllningen till jÀmstÀlldhetsfrÄgor. Den process dÀr jÀmstÀlldhetsbegreppet görs förstÄeligt och relevant för anstÀllda pÄ en teknisk högskola fokuseras sÀtts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jÀmstÀlldhetsarbete problematiseras. Studien bygger pÄ sex intervjuer med fyra manliga och tvÄ kvinnliga anstÀllda pÄ en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras pÄ vilket sÀtt förstÄelsen av jÀmstÀlldhet kan pÄverka förutsÀttningarna för att skapa en mer jÀmstÀlld arbetsplats.I studien förekommer en förestÀllning av manliga grupper som likriktade, mindre framgÄngsrika och trÄkiga att arbeta i.

Biologiska behandlingsmetoder för rening av rejektvatten frÄn biogasproduktion

In this literature review the characteristics of two free-floating macrophytes, water hyacinth   (Eichhornia crassipes) and duckweed (Lemna sp.), and two microalgae, Chlorella and Scenedesmus, have been examined regarding their suitability as efficient nutrient removers in the treatment of wastewater with high levels of nutrients and suspended solids from a biogas plant in Loudden. The needs required for the plants to be able to grow in wastewater and the amounts of biomass they can produce have also been studied. The results show that Chlorella is capable of a very high uptake of nutrients in photobioreactors with high nutrient loadings. With an ammonia uptake maximum value at 10900mg/m2/d Chlorella outshines the other organisms in this study. The test organism that performed the closest to Chlorella in terms of nitrogen uptake was water hyacinth with an uptake about 1602mg/m2/d.

Rening av avloppsvatten efter skÀrprocess

ABB I-R Waterjet Systems combines the robotics and motion expertise of ABB Flexible Automation with high-pressure intensifier/pumping technology from Ingersoll-Rand to provide and continue to develop innovative waterjet cutting systems for global markets. The purpose of this assignment is to develop a process water purifier. The purifier should be applicable as an option to ABB I-R?s production cell Cutting-Box. At first hand the process water should be purified well enough to let out in the municipal sewage system, but the ultimate solution is purifying the process water to the range that recycling is possible.

Det osynliga glastaket ? om den lÄga andelen kvinnliga verkstÀllande direktörer.

Vi vill med denna studie ta reda pÄ vilka mekanismer, som bidrar till den lÄga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förÀndrats de senaste tio Ären. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka glastaket frÄn ett ovanifrÄn-perspektiv. Fokus i studien ligger dÀrför pÄ de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte pÄ de kvinnor, som strÀvar efter att nÄ toppen. I referensramen ingÄr feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar Àven rekrytering, kvotering och positiv sÀrbehandling.Studien Àr kvalitativ och genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med tvÄ projektledare pÄ en jÀmstÀlldhetsorganisation, sex styrelseordförande och tvÄ rekryterare.

Kvinnors vÀg till rektorskap

Min avsikt med undersökningen Àr att försöka ta reda hur kvinnliga rektorer ser pÄ rektorskapet utifrÄn begrepp som ledare och chef. Vidare har jag som syfte att undersöka hur det kom sig att de blivit rektorer och vad som Àr drivkraften i deras arbete. Jag har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier nÀr jag genom Pierre Bourdieu förklarar hans begrepp fÀlt, kapital och habitus. Jag fokuserar ocksÄ pÄ Erving Goffmans rollbegrepp som ocksÄ handlar om olika identiteter. För att nÀrmare titta pÄ mÀnniskors olika behov, vars tillfredstÀllelse Àr primÀr för vÄr utveckling och vÄrt vÀlbefinnande, vÀljer jag utifrÄn ett psykologiskt synsÀtt, att förklara Abraham Maslows behovshiearki.

Beslutsfattande hos mÀn och kvinnor samt pÄverkan av Ängest och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla vid genomförandet av ett medicinskt prioriteringsbeslut

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgÄngspunkt frÄn bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur mÀn och kvinnor fattar beslut och utvÀrderar risker samt om Ängest och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla pÄverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

BAMBUVISKOS ? En hÄllbar fiber för framtiden?

Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hÄllbara de Àr ur ett miljöperspektiv och vilka processer som gÄr att applicera pÄ bambu. Detta för att se möjligheten att mÀrka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frÄgor angÄende bambuviskos. Syftet Àr att se pÄ de olika processernas kemiska innehÄll samt vilka utslÀpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmÄl med rapporten Àr att den ska kunna anvÀndas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhÄllits vid jÀmförelser av studerad litteratur Àr att de betydande faktorerna för miljöpÄverkan frÄn massaframstÀllningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: anvÀnda kemikalier i processen, energianvÀndningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utslÀpp till luft och vatten samt Ätervinning av energi och kemikalier.

Optimering av kemikaliedosering i Rosviks avloppsverk

Vid rening av avloppsvatten anvÀnder man ofta olika typer av fÀllningskemikalier för att rena vattnet pÄ bland annat fosfor. Innan man definitivt vÀljer fÀllningskemikalie bör man alltid genomföra fÀllningsförsök för att faststÀlla om man kan uppÄ önskade resultat. Helst ska kemikalieÄtgÄng och kostnad bli sÄ lÄga som möjligt. Efter smÄskaleförsöken Àr det Àven bra att testa i full skala för att se om de resultat som uppnÄtts i labbet Àven uppnÄs i reningsverket. Rosviks reningsverk Àr ett av mÄnga smÄ reningsverk i PiteÄ kommun och Àr dimensionerat för att ta emot avloppsvatten frÄn ungefÀr 2 100 personer.

Skillnader i mediernas sÀtt att gestalta psykvÄrden och psykiskt sjuka 1995/1996 och 2010/2011

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.

"HallÄ, jag Àr mÀnniska!" : Kvinnliga psykologers upplevelser av stress

Stressrelaterad ohÀlsa hos psykologer Àr ett stort problem och kvinnor drabbas i större utstrÀckning Àn mÀn. NÀr upplevda krav överstiger förmÄga under en lÀngre oavbruten tid kan stressrelaterad ohÀlsa uppstÄ. Stress kan förklaras pÄ olika sÀtt: pÄ individ- eller organisationsnivÄ, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojÀmstÀlldhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohÀlsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom frÄn hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfÀllet anstÀllning inom primÀr- eller sekundÀrvÄrd.

Anestesigasers anvÀndning och miljöfaror

VÀxthusgaser som kommer frÄn mÀnniskans verksamheter Àr ett miljöproblem som allt mer uppmÀrksammas. Genom att vÀrmestrÄlning absorberas av en ökande mÀngd av koldioxid, lustgas, metan och andra vÀxthusgaser ökar temperaturen sakta men sÀkert pÄ jorden. Forskning och utvecklingsarbete pÄgÄr bland annat för att ÄtgÀrda anestesigasernas pÄverkan pÄ miljön genom olika insatser som t.ex. Äterinsamling för rening och destruering. För att studera hantering och destrueringen av anestesigaser pÄ sjukhus undersöktes skriftliga rutiner frÄn landstinget och arbetsmiljöverket.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->