Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de fÄr i tvÄ antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar tvÄ analysmetoder, den kvantitativa metoden anvÀnds dÄ antal omnÀmnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning anvÀnds vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande mÀnnen Àr mÄnga till antalet och fÄr stort utrymme. Studien visar vidare att mÀnnen beskrivs med högre vÀrderade epitet Àn kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mÀsterlig Àr vanliga nÀr det gÀller beskrivandet av mÀn, medan beskrivningen av kvinnliga författare Àr deras biografi, privatliv och verk i fokus..

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsÀttningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förÀndrats de senaste Ären, och hur detta har pÄverkat mÄngfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgÄngsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förlÀggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och Äsikter stÄr som grund för den hÀr uppsatsen.Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jÀmstÀlldheten inom den svenska seriebranschen, men att man Ätminstone har börjat bli mer medveten vid detta Àn man varit tidigare..

Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.

Vi lever i ett könsmedvetet samhÀlle och det Àr idag allt viktigare att bÄda könen behandlas lika och att inga sÀrbehandlingar görs pÄ grund av könet. Trots detta Àr det inte jÀmstÀllt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. BÄde allmÀnheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gÀller deras sÀtt att leda de anstÀllda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer dÄ vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet pÄ vÄra frÄgor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla Ätta personalcheferna.

Vilka roller mÀn och kvinnor spelar i samhÀllet har bland annat genom Ären uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfÀren har prÀglats av den manliga nÀrvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfÀren, det vill sÀga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom Ären inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av mÄnga inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn pÄ det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrÄn teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar pÄ att den omgivning cheferna upplever inte Àr sÀrskilt förÀndringsvÀnlig och delvis pÄverkad av manlighetsideal.

Denna undersökning fokuserar pÄ huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lÀrare disciplinerar elever i grundskolans senare Är. Den teoretiska utgÄngspunkten visar att pojkar i större grad Àn flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lÀrarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sÀtt att interagera i skolan, bÄde med lÀraren och med andra elever. LÀroplanen (Lpo 94) sÀger att lÀrare ska motverka de traditionella könsmönstren.

Syftet med denna studie var att med en enkÀt undersöka belÄtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsstÀllelse i förhÄllande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgÄende mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeÀven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belÄten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lÀgst arbetstillfredsstÀllelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades nÀr det gÀller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmÄttet förmÄner.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De fÄ studiersom finns visar pÄ att manliga karaktÀrer oftare förekommer Àn kvinnliga, och att de manligakaraktÀrerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnliga karaktÀrer framstÀlls i barnprogrammen frÄn deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda pÄ vilket sÀtt de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls och omdet har förÀndrats över tid. Analysen ska Àven pÄvisa om karaktÀrerna kan benÀmnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger pÄ en semiotisk innehÄllsanalys med bÄde denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken Àr bÄde insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmÀssig bestÀmdes vilka sex barnprogram frÄn tre olika Ärtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.VÄr analys vittnar om att det finns bÄde likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktÀrer frÄnolika barnprogram och Ärtionden.