Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Den allmÀnna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsÀttning mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt frÄn bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som Àr kvinnligt överhuvudtaget, stÀlls det ofta i relation till manligt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jÀmföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affÀrstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnÀmnts till Ärets mÀktigaste affÀrskvinna.

Syftet med denna uppsats Àr att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt tvÄ skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina BÄnge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktÀrsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktÀrerna. Uppsatsen ska undersöka karaktÀrsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktÀrerna samt de tre manliga huvudkaraktÀrerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehÄllsanalysmetod med hjÀlp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus pÄ likheter, skillnader och teman.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser pÄ döden och hur denna syn Àr konstruerad. Vi ville fÄ veta om de skapat en förestÀllning kring döden utifrÄn sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, sÄ som samhÀlle, familj och vÀnner. Men Àven om deras tro hjÀlper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kÀnnas orÀttvis och svÄr att förstÄ.Vi har anvÀnt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jÀmföra och se om dessa teorier kan stÀmma in pÄ kvinnornas berÀttelser och förestÀllningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stÀmde in pÄ kvinnornas berÀttelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat bÄde en förestÀllning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna kÀnner en trygghet och sÀkerhet i förhÄllande till döden.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jĂ€mn könsfördelning pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klĂ€ttar desto ojĂ€mnare blir fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar pĂ„, men nĂ„got som de allra flesta Ă€r överens om Ă€r att det behövs fler kvinnor pĂ„ de höga chefsnivĂ„erna. Det börjar bli allmĂ€nt kĂ€nt att bristen pĂ„ kvinnliga toppchefer Ă€r en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den lĂ„ga andelen kvinnliga toppchefer har fĂ„tt mĂ„nga ledare inom svenskt nĂ€ringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förĂ€ndring.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i lÀromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till lÀroplanens mÄl om att skolan skall förmedla jÀmstÀlldhet. Janssons lÀrobok frÄn 1995 Àr ett vanligt förekommande lÀromedel och passar dÀrför bra för en kvalitativ analys av hur isÀrhÄllandet av mÀn och kvinnor verkstÀlls och vilka normer som tillÀmpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen Àr inspirerad av Williams studie frÄn 1997 och har Àven Hirdmans teori om genussystemets tvÄ principer som utgÄngspunkt. Resultaten visar att lÀroboken bidrar till att bekrÀfta och förstÀrka dikotomin och hierarkin, det vill sÀga att isÀrhÄlla kvinnor och mÀn och framhÄlla mannen som norm, med vilken kvinnan jÀmförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan lÀroboken Den levande litteraturen och lÀroplanens mÄl om att förmedla jÀmstÀlldhet och lÄta undervisningen spegla bÄde manliga och kvinnliga perspektiv..

Publicering Àr guldmyntet av forskningsarbete och det Àr genom publicering som forskningsframgÄng uppnÄs. Tidigare studier visar att manliga lÀkare publicerar fler artiklar Àn vad kvinnliga lÀkare gör och föreliggande studies resultat Àr i linje med detta. Syftet med denna studie var att utreda samband mellan olika faktorer och publiceringsgrad inom medicinsk akademisk forskning. HÀr togs sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer i beaktning. Undersökningen ingÄr i projektet HOUPE, ?Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe?.

Endast 25 % av studenterna vid Sveriges universitet och högskolor lÀser kurser som har en jÀmn könsfördelning. Sjöfartshögskolan i Kalmar Àr inget undantag frÄn att kvinnor generellt vÀljer utbildningar inom vÄrd, skola och omsorg medan mÀnnen vÀljer yrken inom teknik. Endast 6 % av studenterna pÄ sjöingenjörsutbildningen var kvinnor och pÄ sjökaptensutbildningen var motsvarande siffra 17% ( ht 2011). Mot bakgrund av detta faktum ville vi veta om den ojÀmna könsfördelningen pÄverkat studietiden hos respondenterna. Vi ville ocksÄ fÄ veta om respondenterna ansÄg det viktigt med att skapa en jÀmnare könsfördelning pÄ Sjöfartshögskolan.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollÀrare anser att jÀmstÀlldhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollÀrarna upplevde att de uppnÄr jÀmstÀlldhetsmÄlen i LÀroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi Àven ta reda pÄ vem som sÄgs som ansvarig för fortbildning inom dessa omrÄden. För att ta reda pÄ förskollÀrarnas Äsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollÀrarexamen och var yrkesverksamma pÄ olika förskolor i Mellansverige.

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslÀrarstudenter Äterskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Vilka exempel pÄ upprÀtthÄllande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? PÄ vilka sÀtt bryter studenterna mot de i klassen rÄdande genuskontrakten? Hur förÀndras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes Ätta löpande observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser. De kritiska hÀndelserna vi fokuserade pÄ var dÄ könsroller upprÀtthölls och dÄ rÄdande könsmönster bröts. För att fÄ en djupare förstÄelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusÄterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfÀllet sex intervjuer av kvalitativ karaktÀr.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur kvinnan skildras i tvÄ verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen Àr Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frÄgestÀllningar stÀllts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de bÄda romanerna? PÄ vilket sÀtt skildras kvinnans underordning i förhÄllande till mannen? Finns det nÄgon skillnad i hur kvinnan framstÀlls i de bÄda romanerna utifrÄn ett samhÀlleligt perspektiv? De perspektiv som anvÀnts som utgÄngspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund Àr baserad pÄ feministiska förestÀllningar om hur genus och kön Àr kulturellt och samhÀlleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhÀlleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgÄr ifrÄn Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.