Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme pÄverkas av att de Àr kvinnor. Och om sÄ Àr, hur de dÄ handskas med denna pÄverkan. Undersökningen Àr en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys anvÀnts. Som utgÄngspunkt för temana har organisations- och genusteorier anvÀnts.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Enlig SCB (2010) sÄ var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent Är 2008 vilket Àr en ökning med 6 procentenheter pÄ sju Är Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill dÀremot förflytta fokus frÄn kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte Àr att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berÀttelser om vad de anser har lett till deras framgÄng i karriÀren. En kvalitativ metod anvÀndes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjÀlp av tematiskanalys. Fyra stycken teman Äterfanns i materialet och de representerar de framgÄngsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

OjÀmstÀlldhet i vÄrden förekommer trots att hÀlso- och sjukvÄrdslagen har ett krav pÄ att vÄrd ska ges pÄ lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap frÄn studier som beskriver genus som en faktor som pÄverkar vÄrd och omvÄrdnad. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts om den nuvarande situationen gÀllande skillnader i hÀlso- och sjukvÄrden för manliga och kvinnliga patienter. FrÄgestÀllningarna var skillnader i vÄrd och behandling mellan mÀn och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vÄrden samt skillnader i hÀlso- och sjukvÄrdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Detta Àr en genusvetenskaplig uppsats och syftet Àr att undersöka förutsÀttningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjustudier och fÀltanteckningar frÄn företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets Ärsredovisningar och lönelistor har anvÀnts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen Àr indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmÀrkning problematiseras.

I dagens globaliserade samhÀlle dÀr nationella grÀnser spelar allt mindre roll Àr utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Man kan sÀga att de fungerar som publikens fönster ut mot vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen stÄr kvinnornas berÀttelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förstÄelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och kÀllor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas pÄ det statligt Àgda företaget Svenska Spel. Sverige Àr ett land som har klara riktlinjer för hur jÀmstÀlldhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framtrÀder idag pÄ höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vÄr förstÄelse för hur kvinnligt ledarskap pÄ Svenska Spel uppfattas och fÄ en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrÄn en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvÄrdare pÄ en anstalt hanterar kÀnslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvÄrdare hanterar de intagnas kÀnslor och sina egna kÀnslor? Finns det nÄgra skillnader i kÀnsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka Àr skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgÄngspunkt. Studien innehÄller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvÄrdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra genuskontraktet (vÀrderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgÄvor under Ären 1885-1922, samt relatera resultatet till samhÀllsprocesser som prÀglade den borgerliga kvinnans förÀndrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod anvÀnds. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör kÀllmaterialet. Teoretisk förankring Àr Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingÄr i studien föddes 1854-1895, vÀxte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Följande C-uppsats Àr skriven vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Studien behandlar kvinnliga nÀtverk som ett sÀtt att motverka den ojÀmna könsfördelning som idag existerar inom IT-branschen. Genom en fallstudie, dÀr ett nÀtverk studerats utifrÄn en referensram innehÄllande nÀtverks- och organisationsstrukturer, har syftet med undersökningen varit att analysera varför och hur ett företag vÀljer att utveckla och driva ett sÄdant kvinnligt nÀtverk och vilka effekter det bidragit till. För att skapa en bred informationsmÀngd har personer med och utan koppling till nÀtverket intervjuats. Data har Àven samlats in genom medverkan vid en nÀtverkstrÀff samt frÄn en enkÀtundersökning med nÀtverkets medlemmar.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhÄllanden till varumÀrken och Àgodelar i heminredningen. För att förstÄ varför förhÄllandena antar olika former undersökte vi Àven vilka variabler som inverkar pÄ de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde pÄ en kvalitativ studie innehÄllande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med Ätta kvinnliga konsumenter..

Denna studie tar del i den stora hĂ€lsotrenden som pĂ„gĂ„r i dagens samhĂ€lle. Ingen kan ha undgĂ„tt hur media pĂ„verkar och har ett stort inflytande nĂ€r det kommer till kroppsfixering och sjĂ€lvförtroende hos mĂ€nniskor. Överallt fĂ„r man intrycket av att man ska vara smal eller vĂ€ltrĂ€nad för att passa in och det Ă€r viktigt att vara som alla andra. Och Ă€r du inte det sĂ„ uppfyller du inte omgivningens krav. SjĂ€lvklart borde detta spegla av sig pĂ„ sjĂ€lvförtroendet om man inte kĂ€nner att man uppfyller kraven, eller Ă€r det verkligen sĂ„? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn pĂ„ sitt eget utseende och sjĂ€lvförtroende, och Ă€ven undersöka om det finns nĂ„gra könsskillnader i detta.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriÀrutveckling och chefskap. I undersökningen har jag anvÀnt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, mÀn och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriÀr ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Forskning har visat att tro pÄ en rÀttvis vÀrld, sexism och utfall pÄverkar skuldbelÀggande av brottsoffer. Denna experimentella studie avsÄg att undersöka vilken av dessa variabler som pÄverkar skuldbelÀggande, interaktionen dem emellan samt kvinnor och mÀns skuldbelÀggande. Deltagarna var 62 högskolestudenter varav 40 kvinnor och 22 mÀn som svarade pÄ varsin webbenkÀt som fanns i sex versioner dÀr utfall samt brottsoffrets kön manipulerades. Deltagarnas nivÄ av tro pÄ en rÀttvis vÀrld, fientlig sexism och attityder till brottsoffret mÀttes. Det förelÄg ingen koppling mellan tron pÄ en rÀttvis vÀrld och skuldbelÀggande av brottsoffret.