AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och Lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att Lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och Lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och Lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

BakgrundOm man använder böcker på rätt sätt kan man genom bokläsning stödja barnen i sin språkliga utveckling. Men bokläsning kan också bland annat bidra till att barnen får utveckla sin fantasi, får närhet, som underhållning eller att lyssna på vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag använt mig av i denna undersökning beskrivs det att det är genom samtal som vi människor blir de individer vi är.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och barn i en förskola använder sig av läsning utifrån följande lässituationer; läsning som underhållning, läsning för att Lugna, pedagogiskt planerad läsning och läsning i lek.MetodJag har valt att utgå ifrån både kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att använda mig av verktyget observation. Både strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer på förskolan Humlan har jag valt att se på hur pedagoger och barn använder sig av läsning (läsning som underhållning, läsning för att Lugna, pedagogiskt planerad läsning eller läsning i leken) och vem det är som tar initiativ till läsningen (pedagogen eller barnet).

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och Lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och Lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet är att undersöka barns behov av Lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen: · Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara för sig själva ska utformas för att de ska trivas bra där? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat på vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frågeställningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande? · Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan? Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Den hemlighetsfulla trädgården är ett projekt som undersöker hur mönster kan ge uttryck för olika sinnesstämningar. Projektet handlar om hur man kan bidra till att skapa positiva sinnesstämningar i väntrum i vårdmiljöer genom mönstrade textilier. I skapandet av mönsterkollektionen har jag haft naturen som inspirationskälla för att försöka föra in naturen i väntrummen, för att som mål bidra till att skapa mer Lugna, positiva och välkomnande miljöer. .

Under anställningsintervjuer ägnar individer stor uppmärksamhet åt sitt uppträdande. Intervjusituationen är alltså en extremt tydlig form av "impression management" som innebär att individerna uppträder och uttrycker sig på ett sätt som de tror andra tycker är högt värderat. I detta sammanhang kan man säga att individernas roller uppstår genom andras förväntningar och att det är de okontrollerade signalerna och omedvetna kroppsspråket som kan avslöja deras "sanna" egenskaper och beteende. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för och kunskap om människors agerande och framträdande under anställningsintervjuer samt att ta reda på hur kandidaterna och rekryteringsspecialisterna själva upplever dem. Studien utförs på företaget E.ON Sverige i Malmö som är ett dotterbolag till den tyska energikoncernen E.ON.

Syftet med vårt arbete är att skaffa oss kunskap om beröring/taktil stimulering och dess användning ute i förskolan. Vi vill ta reda på hur pedagogerna upplever att barnen påverkas av beröring/taktil stimulering. Beröring/taktil stimulering är livsviktigt för människan och bidrar till en trygg miljö, harmoni och ökad inlärning. I litteraturgenomgången betonas det att beröring/taktil stimulering är viktigt för barns utveckling. Beröring/taktil stimulering måste ske helt på barnens villkor och inte påtvingas.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll ? sju år som vårdats i ambulansen under 2012.

Vårt huvudsyfte är att undersöka vad skönlitteraturen används till i undervisningen i de tidigare skolåren med särskild tyngdpunkt på vilken syn lärarna har på skönlitteraturen som ett redskap för att utveckla elevernas empatiska förmåga och förståelse för andra. Vi anser att arbetet med dessa frågor ingår i värdegrundsarbetet som enligt Lpo94 ska genomsyra all undervisning i skolan. Vi vill även undersöka hur eleverna ser på arbetet med skönlitteraturen i undervisningen. För att uppnå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod. Det har i vår undersökning framkommit att lärarna har många olika syften med arbetet med skönlitteraturen i skolan och att de använder skönlitteraturen som ett redskap i värdegrundsarbetet.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Denna studie undersöker hur stressfaktorer påverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestämma lungkapacitet, pulsnivå samt eventuell vätske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vägning, spirometritester och pulsmätningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. Två av det totala antalet dyk var på 74 meters djup, resterande dyk genomfördes på 36 meters djup.

Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig Lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen ägnas också åt synen på brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för brottsoffer och förövare..

För att öka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har Göteborgs­regionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola beslutat att gå samman i en satsning på Universeum. Universeum skall illustrera samspelet mellan människa och natur med hjälp av utställningar som belyser företeelser i naturen och samhället. I utställningarna ingår en del som kallas Svenska Landskap, där vattnets väg från det svenska fjället till havskusten visas. I detta arbete skall en sjö, Fjällsjön, och en del av ett vattendrag, Norrlandsälven, i det Svenska Landskapet, studeras. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka strömningsförhållanden som kommer att råda i Fjällsjön och i Norrlandsälven, för att kunna bedöma om dessa utgör en lämplig miljö för de fiskar som skall leva där.