Sök:

Sökresultat:

5389 Uppsatser om Luftljudsnivćskillnad - Sida 37 av 360

Förskolepedagogen och barnets samspel kring det verbala berömmet

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

PÄverkar behandling med magnettÀcke beteendet hos friska hÀstar?

Magneter har anvÀnts lÄngt tillbaka i tiden för att behandla olika Äkommor. Det senaste Ärtiondet har de fÄtt ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De pÄstÄs ha olika medicinska effekter sÄ som att ge ökat blodföde och verka smÀrtlindande och avslappnande pÄ ömma muskler. Syftet med den hÀr studien var att studera huruvida hÀsttÀcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har nÄgon effekt pÄ beteenden hos hÀstarna vilka tyder pÄ en ökad avslappning. Sju normala, friska hÀstar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Bilden av ungdomar : - en systemisk-funktionell undersökning av fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk

Denna studies syfte Àr att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk frÄn 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrÄn en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frÄgan om det finns nÄgon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika lÀromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ textanalys dÀr fyra stycken lÀromedelstexter analyseras utifrÄn den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som Àr en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att anvÀnda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omstÀndigheter i lÀromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att lÀroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att lÄta dem vara förstadeltagare i processerna.

Gymnastik med musik : En studie om musikens inverkan pÄ aktiviteten under en skolidrottslektion

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status pÄverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar:Hur pÄverkas aktiviteten, mÀtt med pulsband och stegrÀknare, av bakgrundsmusik pÄ en lektion i idrott och hÀlsa?PÄ vilka sÀtt Àndrar bakgrundsmusiken elevernas kÀnslor och uppfattningar till lektionen?MetodVi har utfört en experimentell studie pÄ tre olika klasser som gÄr sista Är pÄ gymnasiet. Dessa delades sedan upp i tvÄ grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid tvÄ olika tillfÀllen med skillnaden att vid ena tillfÀllet anvÀnde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfÀllet ingen musik alls. Under lektionerna mÀttes testdeltagarnas aktivitet, med stegrÀknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkÀt angÄende deras kÀnslor och uppfattning till lektionen.

Ungdomars fysiska sjÀlvkÀnsla : En kvantitativ studie baserad pÄ en grupp ungdomar mellan 16-18 Är

Denna studie handlar om ungdomars fysiska sjÀlvkÀnsla och baserar sig pÄ en grupp ungdomar med Äldrarna 16-18 Är. Syftet Àr att ta reda pÄ om den fysiska sjÀlvkÀnslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska sjÀlvkÀnsla anvÀnds en bearbetad enkÀt av Raustorp (2006) som kallas SÄdan Àr jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkÀtens namn Àr Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. EnkÀten delades ut till 100 elever pÄ ett praktiskt gymnasium i SkÄne.

Elevers upplevda och fysiska hÀlsa : En jÀmförande studie

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers fysiska hÀlsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen pÄ en skola för att jÀmföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar sin hÀlsa. FrÄgestÀllningar:Hur skiljer sig elevers fysiska hÀlsa nÀr det gÀller kondition, uthÄllighet och spÀnst?Hur upplever eleverna sin fysiska hÀlsa?Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut? MetodVi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkÀtundersökning bland elever frÄn de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet.

Lagidrott och Alkohol : Är det skillnad mellan kvinnor och mĂ€ns alkoholkonsumtion?

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka en eventuell skillnad i Älder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och mÀn. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel trÀningslÀger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod dÄ enkÀter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen Àr basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen Àr ett damlag och ett herrlag, frÄn innebandyn ett damlag och frÄn fotbollen Àr det tvÄ damlag och tvÄ herrlag. Resultat: Inga tester visade pÄ nÄgra statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de mÀn som dricker alkohol, dricks det oftare. MedelÄlder för alkoholdebuten lÄg för bÄda könen pÄ 16 Är.

Effekter av upphörd hÀvd i Lurö skÀrgÄrd : Har diversiteten av kÀrlvÀxtarter förÀndrats?

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av vÀxtarter, Àr fragmenteringen av habitat. I Europa Àr öppna naturbetesmarker och Àngar de habitat som genomgÄtt de största förÀndringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den hÀr studien inventerades kÀrlvÀxter pÄ 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skÀrgÄrds naturreservat. Syftet var att ta reda pÄ hur diversiteten bland kÀrlvÀxtarter skiljer sig mellan hÀvdade grÀsmarker och f.d. grÀsmarker dÀr hÀvd upphört och hur ett förÀndrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagÄng.

"Olika förvÀntningar beroende pÄ sprÄket" : En intervjustudie om nio pedagogers uppfattningar gÀllande deras förvÀntningar utifrÄn barns sprÄk.

Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av hur barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger frÄn fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar pÄ att pedagogerna lÀgger vikt vid det verbala sprÄket och kroppssprÄket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsÀgelsefulla svar och att Äsikterna gick isÀr. Flera av pedagogerna berÀttade att barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar och att de stÀller högre krav pÄ barn med verbalt sprÄk.

Arbetsterapeuters erfarenheter av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK)

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Relationen mellan prokrastinering och upplevd stress : Effekter av cognitive behavioral stress management i stor grupp hos sjuksköterskestudenter

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Extrem lÄgkolhydratkost ger fördelaktigt postprandiellt blodsockersvar hos individer med nedsatt glukostolerans

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) Ă€r en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mĂ€ngd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vĂ€gledning om kost vid diabetes och deras effekt pĂ„ postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkĂ€nslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelĂ„lder pĂ„ 72 Ă„r och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelĂ„lder pĂ„ 75 Ă„r och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika mĂ„ltider frĂ„n Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gĂ„nger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvĂ€rdena var desamma för bĂ„da sĂ„ blev variationen stor efter intagna mĂ„ltider med högre topp- och slutvĂ€rden för gruppen IGT, vilket ocksĂ„ resulterade i en större Area under kurvan (AUC). UppmĂ€tta toppvĂ€rden kom ocksĂ„ senare hos denna grupp.

FörÀldrar till barn med Downs syndrom : relationen med slÀkt och vÀnner

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förÀldrarnas relation med slÀkt och vÀnner pÄverkats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var ocksÄ att jÀmföra om det fanns nÄgon skillnad mellan mödrarnas och fÀdernas svar. Studien har en kvantitativ och jÀmförande design och redan gjorda och besvarade enkÀter har anvÀnts. 207 förÀldrar till barn med Downs syndrom frÄn 10 slumpmÀssigt utvalda platser i Sverige tillfrÄgades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet frÄn den hÀr studien visade att de flesta förÀldrarna inte upplevde att relationen till slÀkt och vÀnner förÀndrats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom. FörÀldrarna upplevde ocksÄ att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder.

Entreprenörskapets vara eller inte vara - En undersökning om

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka lÀrares kunskap om, samt praktiska utövande av, entreprenörskap i skolan. DÀrtill att undersöka huruvida undervisningsÀmne, eller andra faktorer pÄverkade graden av anvÀndning. Syftet föranledde följande frÄgestÀllningar: Vilken begreppsförstÄelse har gymnasielÀrare av entreprenörskap? I vilken omfattning anvÀnder gymnasielÀrare entreprenörskap i undervisningen? Finns det nÄgon skillnad betrÀffande entreprenörskap mellan lÀrare i teoretiska Àmnen, samt i praktiska Àmnen? Metod: FörhÄllningssÀttet i denna undersökning var att ha en hermeneutisk ansats genom att deduktivt utgÄ frÄn teorier och tidigare forskning som dÀrefter hÀrledes till frÄgestÀllningar. Dessa undersöktes dÀrpÄ empiriskt genom dels kvantitativ metod bestÄende av enkÀter, samt Àven genom en kvalitativ metod bestÄende av djupintervjuer (Patel & Davidson, 2011).

Motivation i kommunalintraprenad- respektive ickeintraprenadverksamhet.

För att organisationer av idag ska kunna vara framgÄngsrika, och attrahera och behÄlla kompetent personal, Àr en viktig pusselbit att medarbetarna kÀnner sig motiverade till sitt arbete. En definition av ordet motivation lyder: ?det som pÄverkar styrka, riktning och uthÄllighet i det mÀnskliga beteendet?. Ur ett organisationsperspektiv skulle det dÀrför kunna vara av intresse att undersöka vad som pÄverkar motivationen, för att dÀrmed kunna pÄverka medarbetarnas beteende. Vad Àr det dÄ medarbetarna ser skapa motivation, och skiljer sig detta Ät beroende pÄ vilken driftsform verksamheten har (intraprenad eller icke intraprenad)? Intraprenad som driftsform förvÀntas pÄverka medarbetarnas delaktighet, arbetstillfredsstÀllelse och utvecklingsmöjligheter.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->