Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.

The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research.

The right kind of democracy ? an ideology analysis of school literatures description of the term democracy.Writers: Fredrik Hedlund & Mattias AhlqvistDemocracy is today a word and a concept that in many ways is taken for granted and almost never is reflected on. The concept democracy is also considered as an essential issue in the swedish school system, both regarding the way the education should be managed and also as a part of the students democratic schooling ? all according to the comprehensive document Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94).The main purpose of this paper is to investigate how swedish literature in political and social science talks about and looks upon democracy ? what do the books say it means?The materials we have chosen for this report are the books Zigma and Forum. As metod we are using a textual ideology analysis in which we have created three dimensions ? meaning/associations, criticism of democracy, and demos/citizenship.

I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan Lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktär·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter.

Syftet med examensarbetet är att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskämnet utifrån förändringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jämfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgångspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskämneskonceptioner. Det resultatet visar är att då inga större förändringar gällande stuktur är uppenbara i svenska 2 så ser vi förändringar i målen då vissa blivit mer specifika, några har försvunnit från föregående kursplan och grammatikmålet är helt nytt. Textanalysen enligt svenskämneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar på färdighetsträning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mål. Svenskämnet som litteraturhistoriskt ämne har däremot en mindre roll.

SammanfattningGymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv.

Arbetet är en kvalitativ undersökning som har som syfte att undersöka lärares uppfattning om vad som krävs för att de mål i Lpf94, kring kunskap och miljö för lärande, skall uppnås. Undersökningens syfte är dessutom att ta reda på om informanterna delar den kunskapssyn och den pedagogisk metod, som Olga Dysthes presenterar i Det flerstämmiga klassrummet. Intervjuer med fem gymnasielärare i skiftande ämnen har genomförts. Deras ståndpunkter liknar varandra och trots det begränsade urvalet kan ett antal nyckelord för vad lärare anser krävs för att målen skall nås utläsas. Dessa är följande: 1.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs.