Sök:

Sökresultat:

3567 Uppsatser om Lpfö 98 reviderad 2010 - Sida 5 av 238

Förskolebarn i matematikens vÀrld

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Ann-Louise har en jÀttegullig crosscykel : En analys av Kamratpostens genusdiskurs mellan 1950 och 2010

The aim of this study was to describe how girls and boys have been represented in the Swedish children?s? magazine Kamratposten from 1950 until 2010. Kamratposten was chosen because it has both boys and girls as target audience. Three articles about children from the years 1950, 1960, 1970, 1980, 1990, 2000 and 2010 were chosen as material of the study.The study is a discourse analysis that deconstruct the gender discourse of Kamratposten. The analysis is done with a gender perspective.

Matematiken som stÀndigt omger oss : FörskollÀrarens tankar om arbetet med matematik och lÀroplanens pÄverkan pÄ arbetet.

Denna studie syftar till att undersöka förskollÀrares syn pÄ matematik och hur de vÀljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet Àr Àven att undersöka ifall den nya lÀroplanen för förskolan har pÄverkat lÀrarnas arbete med matematik. Vi har i studien anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lÀrarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att fÄ ta del av deras egna tankar och Äsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollÀrare. VÄr studie visar att förskollÀrarna anser att det finns oÀndliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som Äterkommer varje dag.

Barnskötare i fokus : upplevelser av yrkesrollen i förskolan

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

Reviderad Svensk kod för bolagsstyrning: En studie av dess pÄverkan pÄ svensk bolagsstyrning

The debate about questions concerning corporate governance has intensified in Sweden the last decade. From July 1th 2008, the Swedish Code for Corporate Governance was extended to comprise all Swedish companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm. Our aim with this master thesis is to examine the effect of the Revised Code on Swedish corporate governance and in particular its contribution to creating value or costs. We do this through a qualitative study of 22 interviews with representatives for different interests. With our study, we have found that the Revised Code in several areas has had considerable influence on Swedish corporate governance.

Naturvetenskap i förskolans lÀroplan : En studie om förskollÀrares uppfattningar om naturvetenskap i den reviderade lÀroplanen för förskolan.

Förskolans lÀroplan reviderades 2010. I uppdateringen och utvecklingen av lÀroplanen Àr det bland annat naturvetenskapen som fÄtt nya och kompletterade strÀvansmÄl. Det har kommit fram att intresse och kunskaper saknas hos majoriteten av eleverna senare i skolgÄngen och allt fÀrre söker till naturvetenskapliga program efter grundskolan. Förskolans personal har ett ansvar för att fÄ in detta i arbetet och ledningen ett ansvar för att personalen har den kunskap och det stöd de behöver för att det ska vara möjligt. Denna studie syftar till att undersöka hur revideringen av lÀroplanen pÄverkat arbetet med naturvetenskap i förskolan.

Ideologisk konvergens i svensk partipolitik? : En ideologianalys över Socialdemokraternas och Moderaternas hÀlso- och sjukvÄrdspolitik mellan Ären 2002 och 2010

Essay in political science, C-level by Mikael GranathAutumn semester 2012, Tutor: Freddy Kjellström- Ideological convergence in Swedish party politics?- An analysis of ideologies of the Swedish Social Democratic party and the Swedish Moderateparty and their healthcare and health service policies between the years of 2002 and 2010.The main purpose of this study is to examine the truthfulness in the common perception thatthe Swedish moderate party and the Swedish social democratic party are increasingly sharingthe same political views - particularly between the years of 2002 and 2010. The main researchquestion is:?Did the Swedish Moderate party and the Swedish Social Democratic partyideologically position themselves closer in the year of 2002 than they did in 2010within the health care policy area?The research design chosen for this study can be labelled as a comparative case study wherethe two political parties party programs and election manifestos that were current in the yearof 2002 and 2010 are studied. This is done to give a better view of ideological change.

TrÀdslagsval och trÀdslagsförÀndring i KrÄnge mellan Ären 1864 ? 2010/2011

Syftet var att beskriva trÀdslagsförÀndringen i KrÄnge skog under perioden 1864 ? 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsÀgare vid trÀdslagsval och vad styr dem? För att besvara frÄgorna jÀmfördes en Laga skifteskarta frÄn Är 1864 med ett ortofoto frÄn 2010/2011. Vidare skickades en enkÀt ut till 18 skogsÀgare i KrÄnge.Resultatet visade att mÄnga avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800-  talet har ersatts med tall.

"Vardagsmatematik - hur synliggörs den?" En studie om barns matematiska begreppsbildning i förskolan

BakgrundMatematik Àr nÄgot som finns omkring oss hela tiden. Förskolans lÀroplan har under Är 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad bÄde förskollÀrare och förskolans arbetslag skall strÀva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter pÄ matematik i vardagen nÀr de leker och anvÀnder sig av olika material, vid dukning och nÀr de Àter. Men för att barnen skall förstÄ att det Àr matematik de hÄller pÄ med, behöver pedagogerna ha pÄ sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen pÄ ett lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ i vilka vardagliga situationer som nÄgra förskollÀrare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som anvÀnds vid dessa tillfÀllen och vilka kunskaper som de menar att barnen fÄr möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod.

Regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010

Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som Àr framstÀllda frÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn, SCB. Genom att vÀlja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstÀthet, kunde en generell bild pÄ kommunnivÄ skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de tvÄ partierna var starka respektive svaga. PÄ detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpÄ slutsatser kunde dras utifrÄn kombinationen av dem..

Vision 2010: en studie av processen kring framtagandet i LuleÄ kommun

Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat pÄ grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag Àr det inte lÀngre inom industrisamhÀllet som den mesta tillvÀxt genereras utan kunskapssamhÀllet har fÄtt en allt större betydelse. LuleÄ kommun Àr en kommun som antagit en vision för att fÄ till stÄnd en utveckling och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i LuleÄ kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrÄn trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvÀrda tillvÀxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag stÀllt följande frÄgor: ? Vad bygger visionen pÄ för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter stÄr bakom framtagandet av visionen? Studien bestÄr av tvÄ delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstÄ processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i LuleÄ kommun.

En analys av testprocesser med TMap som testmetod

Today there are many system development projects that break both budget and time plan. Often this depends on defects in the information systems that could have been prevented. The cost of test can in some cases be as high as 50 % of the projects total cost and it's at the same time an important part of development. Test as such has moved its focus from the software it self and its faults to a wider perspective on whole infrastructures of information systems where assure a good quality is important. Sogeti in the Netherlands have developed a test method called TMap (Test Management approach) that can be used for structured testing of information systems.

TrÀnar du som jag? : en studie av orienteringslitteraturen samt en jÀmförelse av elitorienterares trÀning pÄ 1980-talet och Är 2010

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

ModersmÄl i förskola - En kvalitativ undersökning av modersmÄl : Barn med flera sprÄk: FlersprÄkiga barn i förskolan: Att möta tvÄsprÄkiga barn i förskola

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Jag valde att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjumetod, dÄ jag ville ha pedagogernas resonemang och Äsikter.BÄda förskolorna som jag har varit pÄ och gjort mina intervjuer pÄ visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lÀra sig ord och fraser pÄ barnens olika sprÄk. Pedagogerna tar sin hjÀlp genom att de anvÀnder sig av förÀldrarna för att fÄ tillgÄng till ord och fraser som hjÀlper pedagogerna i verksamheten. Det Àr övervÀgande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmÄl Àven pÄ förskolan med varandra, pedagogerna pÄpekar Àven hur viktigt det Àr att förÀldrarna pratar sitt modersmÄl hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska kÀnna stolthet över sitt ursprung, sprÄk och kultur.Förskolorna anvÀnder sig av sÄng, musik och sagor, de delade Àven in barnen i smÄgrupper för att alla ska fÄ komma till tals.

I skenet av ekonomiska styrmedel : Att reducera koldioxid genom skatter pÄ el- och bensinbilar

VÀxthuseffektens konsekvenser Àr ett vÀrldsomspÀnnande hot. Transportsektorn och sÀrskilt privatvÀgtrafik Àr en stor bidragare till de svenska koldioxidutslÀppen. Framtida fokus Àr mot att elektrifieravÀgtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvÀrda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna pÄ utslÀppsrÀtter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkÀllor analyserar den hÀr uppsatsen om det Àr kostnadsminimerande att införaelbilar Är 2010 eller Är 2020 för att reducera CO2 utslÀppen.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->