Sök:

Sökresultat:

3505 Uppsatser om Lpfö 98 Rev 2010 - Sida 64 av 234

"Jo men det Àr ju det viktigaste av allt att en lÀrare tror pÄ sina elever liksom."

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

För att min lÀrare har sagt det : En hermeneutisk studie om svÄrigheter med skriftliga subtraktionsberÀkningar

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Han Àr snÀll och hon kÀnner sig lite ledsen : En semantisk studie av personbeskrivande adjektiv i populÀra barnböcker

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

AnvÀndandet av receptfria vÀrktabletter blandungdomar i Äk 1 pÄ gymnasiet

Mellan Ă„r 2006-2010 hadeförsĂ€ljningen av paracetamol ökat med 23 %. Ökningen Ă€r som störst i blandandra VĂ€sternorrlands LĂ€n. De ungas hĂ€lsa har utvecklats negativt sedan 1990-talet.De under 18 Ă„r Ă€r den snabbast vĂ€xande gruppen anvĂ€ndare av receptfriavĂ€rktabletter. Studiens övergripande syfte var attundersöka ungas anvĂ€ndning av receptfria vĂ€rktabletter pĂ„ en friskola iSundsvall. Dessutom undersöka faktorer som eventuellt samvarierade medanvĂ€ndning av receptfria vĂ€rktabletter.

Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att lindra patientens oro inför operation.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvÄrdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan pÄ bÀsta sÀtt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkÀnda samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna pÄ engelska. De granskades med hjÀlp av granskningsmallar.

Konsten att samarbeta med Groupon

Groupon is a popular group-buying website where they act as an intermediary between buyers and sellers. The company has grown rapidly and was established in Sweden in the year of 2010. The aim of this study is to investigate if businesses that have been marketed in Stockholm and that have been co-operating with Groupon have been affected in terms of customer loyalty and profitability. Furthermore the study also examines consumer?s opinions, purchase behavior and loyalty against Groupons business partners.

Se Mig - En studie om förskolans anmÀlningsskyldighet

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmÀlningsskyldighet. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmÀlningsplikten. Syftet Àr att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmÀlan pÄ. Ett annat syfte Àr att undersöka relationen mellan pedagoger och förÀlder före och efter en anmÀlning har gjorts. ForskningsfrÄgorna Àr: Hur resonerar pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmÀlan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till förÀldrarna? Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, dÀr Àven vinjetter har anvÀnts.

Facebooka pÄ arbetstid? : Upplevelsen av Facebook i privatlivet och arbetslivet

Facebook har blivit ett av de mest populĂ€ra redskapen för socialt nĂ€tverkande och kommunikation. År 2010 hade Facebook över 500 miljoner anhĂ€ngare. Syftet med studien var att undersöka anvĂ€ndandet av Facebook i privatlivet men Ă€ven i relation till arbetslivet. En kvalitativ studie genomfördes via tillgĂ€nglighetsurval, det var naturligt i denna studie att finna respondenterna via Facebook. Intervjuerna var halvstrukturerade.

Betyg och bedömning i Àmnet Bild

Denna studiers syfte Àr att fÄ inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring betygsÀttningen i Àmnet bild och hur den nya lÀroplanen Lgr 11 har pÄverkat lÀrarnas bedömning i Àmnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i Àmnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger pÄ litteratur och intervjuer av fyra bildlÀrare och Ätta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i Àmnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, dÄ tvÄ lÀrare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, dÄ intervjuades tvÄ nya lÀrare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya lÀroplanens införande, sÄ vÀljer lÀrarna att följa sin egen vÀg i undervisningen.

Projektplanering med visuell metodik i byggbranschen

Examensarbetet utfördes pÄ NCC Halmstad under vÄren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojektArbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har Àgt rum för att ta reda pÄ hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda trÄden frÄn Lean till NCC Projektplanering Àr att genom stÀndigt förbÀttringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering Àr positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas instÀllning.

Varför inte frÄga klienterna? : En studie betrÀffande klienter pÄ Enheten för hemlösa och deras individuella upplevelser av livskvalitet

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

?Gud har opererat mig och gett mig ett nytt hjÀrta? : En kvalitativ studie om trons betydelse för individer som kommit ut ur ett missbruk

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

?Att tycka synd om de hÀr barnen gagnar dom inte ett dugg? : en kvalitativ studie om barn som bevittnat vÄld i hemmet och deras sÀrskilda behov av stöd

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den prÀktiga flickan : Normreproduktion i Kamratposten med fokus pÄ flickor

The overall aim of this thesis is to examine the production and repetitiveness of gender patterns with focus on girls in the swedish tween magazine Kamratposten. This is of importance due to the non existing research on Kamratposten concerning this specific topic. The aim is also to evoke a broader discussion about the relationsship between gender representation and pedagody. The theoretical framework is based on three concepts, namly Yvonne Hirdman?s gender contract, Judith Butler?s performativity and the idea of heteronormativity.

Att mÀta partiuppsÀttningar - En jÀmförelse mellan tre olika operationaliseringar

PartiuppsÀttningsmodeller anvÀnds mer och mer inom opinionsforskningen för att underlÀttaförstÄelsen och förklaringar av vÀljarbeteende. Tidigare modeller, som den populÀra partiidentifikationsmodellen,har visat sig alltmer oanvÀndbara i frÀmst vÀsteuropeisk politisk kontext, frÀmstp.g.a. större vÀljarrörlighet och mer individualiserade röstningsmönster. PartiuppsÀttningsmodellenkan grovt delas in i tvÄ steg; 1) partiuppsÀttning, dÀr en vÀljare valt ut ett eller flertal partierhon eller han kan tÀnka sig att rösta pÄ och 2) partival, det slutgiltiga valet av ett parti som perdefinition ingÄtt i partiuppsÀttningen.Uppsatsen lÀgger fokus pÄ steg 1) och hur man kan mÀta vilka partier en vÀljare vÀljer mellan.Jag utgÄr frÄn datamaterial frÄn 2010 Ärs e-panel, en kampanjpanel som genomförs inom ramenför Valforskningsprogrammet pÄ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.Tre olika mÄtt pÄ partiuppsÀttningar ? affektion, trolighet och övervÀgande ? jÀmförs med frÀmstdeskriptiva medel.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->