Det finns få studier gjorda på ridhäst där man har tittat på vilopuls, arbetspuls och återhämtningspuls. I det här arbetet har vi tittat närmre på hästens kardiovaskulära system och vilka förändringar som sker i systemet under ett arbetspass och som följd av längre tids träning. Vid en ökad fysisk ansträngning kommer hjärtfrekvensen att öka, hjärtat kommer att slå kraftigare och mer blod kommer att omdirigeras till skelettmusklerna. Vid regelbunden träning sker anpassningar av det kardiovaskulära systemet så som kraftigare hjärtmuskulatur, större cirkulerande blodvolym samt ett utökat kapillärnät runt muskelfibrerna. Arbetet inkluderar även två fältstudier varav den ena undersöker möjligheten att mäta konditionsförbättring hos häst med hjälp av pulsmätare. Fyra hästar har ingått i studien som har sträckt sig under en period av åtta veckor.

The purpose of this study was to compare less experienced veterinarians? subjective assessments of lameness in horses on the lunge. Previous studies on subjective lameness evaluation have mainly focused on horses trotting in a straight line and the results have shown generally low compliance. With a web-based questionnaire, 43 veterinarians assessed 60 recordings that showed both fore- and hindlimb lameness, interspersed with sound horses that were trotting on the lunge in one direction. The horses showed mild to moderate lameness.

REFERATDet första ryttaren lär sig när den ska börja rida är hur den ska sitta i sadeln. De gamla grekerna använde sig av en typ av sits till häst som påminner om den sits vi använder oss av idag. Denna grundsits kallas lodrät sits. Ryttaren måste lära sig vara i balans med hästen i den lodräta sitsen för att kunna komma till inverkan. Ryttarens balans ska komma från mellandelen och sitsövningar kan stabilisera denna.Det primära syftet med denna studie var att se om en person med bra balans på marken uppvisar en balanserad sits till häst och om en ridlärares bedömning av ryttarens balans överensstämmer med resultatet från balansen på marken och till häst.

Hälta hos hästar är ett vanligt förekommande problem. Hälta orsakas vanligtvis av inflammatoriska, smärtutlösande tillstånd i rörelseapparaten men kan även ha andra orsaker såsom mekaniska hinder. Rörelseasymmetrier i trav på rakt spår har påvisats hos hästar som av sina ägare uppfattas som friska och fullt fungerande i träning och tävling. Dessutom förekommer systematiska rörelseasymmetrier på volt, och många hältor förstärks på volt. Huruvida rörelseasymmetrierna hos av djurägarna förmodat ohalta hästar beror på smärta och inflammation eller är en biologisk normalvariation är ännu inte känt.

Skador relaterade till rörelseapparaten är den vanligaste orsaken till att hästar be-handlas av en veterinär. Det ställs stora krav på veterinären som bedömer hältan för att hästen ska få en korrekt diagnos. Tidigare studier som gjorts, där överens-stämmelsen mellan veterinärers subjektiva bedömning av hältor jämförts, har visat på att samstämmigheten är otillfredsställande. Inga av dessa studier har undersökt hur samstämmiga veterinärer är vid bedömning av hältor hos häst som longeras i trav. Syftet med denna studie var att titta på överensstämmelsen mellan erfarna hästpraktiserande veterinärers subjektiva bedömning av hältor hos häst som long-eras i trav.