SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen har påbörjat arbetet med att ?vända? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder.

Rapporten är en utredning av tillgängligheten (enkelt avhjälpta hinder) för fem olika delområden i Sollentuna C. i Stockholm som jämförs mot motsvarande delområden i shoppingcentrumet Grand Samarkand i Växjö.De utvalda delområdena jämförs i ett tillgänglighetsperspektiv för att utredas om de är tillgängliga eller inte. Jämförelsen visar olika hinder och olika åtgärdade hinder för motsvarande delområden i centrumen. På så sätt kan centrumen ta hjälp av varandra för att se olika alternativ till att åtgärda samma eller motsvarande hinder i samma delområde.I resultatet redovisas alla icke åtgärdade hinder för de olika delområdena i båda centrumen. Med hjälp av bifogade kartor kan läsaren lätt se var delområdena ligger i centrumen och var hindren finns som behöver åtgärdas..

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Säffles Centrumförening, där ett nytt centrum skall projekteras. Projekteringen har koncentrerats till kvarteren Hyttan och Kvarnen vilka är belägna kring torget i Säffle. Problemen som ligger till grund för arbetet är att området kring torget upplevs som tomt och livlöst med lite folk i rörelse och slitna fasader. Huvudsyftet har således varit att få ett mera attraktivt centrum, med flertalet alternativa förändringar inom nämnda kvarter. Tanken bakom förändringarna är att få ett större intresse för stadskärnan, inte bara för de boende i Säffle utan även för besökare och turister.Arbetet har utförts med hjälp av CAD-programmet Archicad vers.10, där gruppen har sammanställt berörda parters tankar med gruppens, till ett virtuellt förslag.

Levnads- och arbetsförhållanden har i mindre svenska småorter under det senaste seklet genomgått stora förändringar. Fjelie, den lilla byn i sydvästra Skåne var i början på seklet ett aktivt jordbrukssamhälle med egen järnvägsstation, lanthandel, smed, post och skola. Idag finns få spår av detta bevarat och Fjelie ger ett stillsamt intryck för den besökande. Syftet med examensarbetet är att undersöka Fjelies identitet och fysiska karaktär. Vidare undersöker vi möjligheter för att öka attraktiviteten och utvecklingen av byn.

Erosion är en ständigt pågående process som formar om vårt landskap. Längs med kusten pågår ett samspel mellan vind, vågor, strömmar och sediment. Ett område kan sägas vara utsatt för erosion om mängden borttransporterat material är större än den mängd som avsätts. Det omvända kan också inträffa, det vill säga att stränder växer. Detta kallas för ackumulation.

Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet är att de har ökat i både antal och längd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig fråga på den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fånga de försäkrades upplevelser av avstämningsmöte i strävan efter att undersöka om det är ett bra och stimulerade redskap för den försäkrades återgång i arbetet. Avstämningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har Försäkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning på detta. Metoden för att fånga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts på försäkrade i Blekinge län. Studien visar att avstämningsmötet för rehabiliteringsprocessen framåt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera det jämställdhetspolitiska fält som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar på deras respektive hemsidor. Genom att ta hjälp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi ämnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jämställdhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska ställningstaganden i frågan. Varför jag valt att analysera informationen som finns på respektive partis hemsidor är eftersom just den informationskällan när ut och används av många osäkra väljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jämställdhet är och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, Samhället i centrum, Feminism, Jämställdhet ? start och mål, Vi är bäst i världen, Hemmet och privatlivet, Arbete och Näringslivet, Politiken, Samstämmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och ?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavården. Kritik har tidigare riktats mot barnavårdsutredningar som varierade i handläggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rättsäkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i ärenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet används i praktiken, vilka behovsområden som socialsekreterare väljer att använda vid utredningar gällande barn. Materialet ska involvera barn och föräldrar, i vilken utsträckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rättssäkerhet inom barnavården i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, där vi har granskat tio barnavårdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhåll på våra kyrkogårdar. Modernt uttryckt har en underhållsskuld skapats. Underhållsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön kräver för restaurering till en accepterad nivå. Bakomliggande orsaker till underhållsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhåll har funktioner försämrats och ett reinvesteringsbehov uppstått. Uppsatsens syfte har varit att med utgångspunkt i Lomma kyrkogårdsförvaltning undersöka hur underhållsplaneringen kan ske på ett strategiskt och långsiktigt sätt.

Mitt projekt är en urban strategi för Uddevalla, som är en stad med väldigt dålig självbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskärnan ett värde som inte bara handlar om kommersiell handel utan också om interaktion och utbyte mellan människor. Mitt fokus är Uddevallas centrala årum, som är ett outnyttjat område med stor potential.En del av strategin innebär att jag tar utgångspunkt i Uddevallas planerade satsning på ett kulturhus.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.