Studiens syfte är att undersöka om, och i sådana fall hur, företag anpassar sina marknadsföringsinstrument på en lokalt etniskt diversifierad marknad. Vidare ämnas studera om företag, på central nivå, tillvaratar lokala butikers/kontors erfarenheter och kunskaper av en etniskt diversifierad marknad. En kvalitativ metod valdes eftersom vi ämnade skapa en djupgående förståelse och helhetsuppfattning av den undersöka företeelsen. Djupintervjuer genomfördes med företagsrepresentanter från fallföretagen samt med experter på den studerande företeelsen. Dessa intervjuer utgjorde empirin som sedan var grunden för analysen och slutsatserna.

Säsongsbegreppet används flitigt i dagens kommunikation. Säsong har gått från att vara en självklarhet till att bli en av de starkast växande trenderna i Sverige. I detta arbete undersöks inställningen till säsong hos aktörer (producenter, detaljister, grossister och övriga parter), längs den svenska värdekedjan för frukt och grönsaker. Skillnader i definitioner och användning av begreppet kan leda till missförstånd och misstolkningar mellan de olika leden i värdekedjan. Begreppet säsong används i dagens samhälle i flera olika sammanhang, både med miljö, hälsa och i marknadsföringssyfte. Det är tydligt att säsong har en central plats i kommunikationen men vad som är mindre tydligt är att samma ord används i flera sammanhang men innebörden kan skilja sig markant åt. Undersökningen bygger på Critical Incident Technique som ger respondenten möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord vilket ger innehållsrika svar där både svaren och berättelserna ger information. Resultatet bygger på enkäter som skickades ut via e-­?post till representanter för alla led i värdekedjan.

Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Bakgrund: Kvalitetsutveckling inom vården pågår i hela världen. Internationell forskning indikerar att förbättringscoacher kan vara en framgångsfaktor i förbättringsarbetet. Det är i dag oklart hur man kan utveckla interna coacher till att stödja kontinuerliga förbättringar. Studien utvärderar ett lokalt, tvärprofessionellt coachprogam inom vård och omsorg i ett geografiskt område i Sverige med en etablerad samverkanskultur. För att främja ökad kundcentrering ingick en pensionär i programmets planeringsgrupp.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhälsan i Sverige har skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan användas för att minska skillnaderna i hälsa är att arbeta hälsofrämjande på lokal nivå.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur personalen upplever arbetet med det folkhälsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.Metod: Till denna studie har använts en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultaten visar på att personalen överlag var positivt inställd till att arbeta med folkhälsoprojektet och till att försöka få in fungerande delar i ordinarie verksamhet.Personalen ser också till övervägande del positivt på den samverkan som finns. De hinder som finns, både på lång och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska.Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hälsa och en positiv syn på att arbeta hälsofrämjande. Det finns förutsättningar för folkhälsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken är en förutsättning för att hälsofrämjande arbete ska lyckas.

Sn¨o ¨ar en viktig del av den hydrologiska cykeln eftersom sn¨o binder upp storam¨angder vatten. Det ¨ar d¨arf¨or f¨ordelaktigt att kunna estimera m¨angdensn¨o, lokalt s°av¨al som globalt. Med hj¨alp av programvaran Matlab haren automatiserbar metod utvecklats f¨or att estimera sn¨odjup genom attanalysera oscillationer i SNR-data fr°an GPS-signaler. Huvudresultaten fr°anden utvecklade metoden f¨oljer trenderna hos referensdatan v¨al. F¨or en GPSstationutanf¨or Visby med referensv¨arden tagna 1,3 km bort, ber¨aknadeskorrelationen till n¨armare 90% medan RMS f¨or avvikelserna blev cirka 4 cm..

Under människans livstid har vatten alltid spelat en central del på både gott och ont. I takt med att städerna har fått fler och fler hårdgjorda ytor har också vattnets förmåga att infiltrera försvårats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i städerna blivit allt viktigare. På grund av fortsatt förtätning av städerna så förstoras också problemen med dagvattenhanteringen. De äldsta delarna i städerna är frekvent drabbade av översvämningar vid stora regnmängder.

Sn¨o ¨ar en viktig del av den hydrologiska cykeln eftersom sn¨o binder upp storam¨angder vatten. Det ¨ar d¨arf¨or f¨ordelaktigt att kunna estimera m¨angdensn¨o, lokalt s°av¨al som globalt. Med hj¨alp av programvaran Matlab haren automatiserbar metod utvecklats f¨or att estimera sn¨odjup genom attanalysera oscillationer i SNR-data fr°an GPS-signaler. Huvudresultaten fr°anden utvecklade metoden f¨oljer trenderna hos referensdatan v¨al. F¨or en GPSstationutanf¨or Visby med referensv¨arden tagna 1,3 km bort, ber¨aknadeskorrelationen till n¨armare 90% medan RMS f¨or avvikelserna blev cirka 4 cm..

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmänt folkmusikaliskt? Sångstil och variation i folkliga koraler hos tre sångare från Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsången, dvs.

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhändertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna på Arenastaden i Växjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men även alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten.Förändringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbättrad kommunikation och större användande av mer genomsläppliga ytor..

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats.