Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt ? agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral.

Studien utgör en analys av Malmö stads samråd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan är den internationella överenskommelsen för en hållbar utveckling inom samhällsplanering. Social hållbarhet innebär goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige är en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN på en mängd områden, däribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och målsättningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur väl Malmö stads samrådsprocess i översiktsplaneringen överensstämmer med Habitatagendan och hur samrådsprocessen kan utvecklas för att skapa bättre möjligheter för ett lokalt inflytande.

Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning.

Titel: Det tycks (finnas en del att tycka om)Författare: Karin BergstrandKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15hpUniversitet: Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Annika BergströmSidantal: 66 sidor, inklusive bilagorSyfte: Studien syftar till att ge en övergripande bild av läsarkommentarer ianslutning till artiklar på ett urval av svenska dagstidningars webbplatser. Målet är att få en uppfattning om hur kommentarfunktionen används.Uppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial och metod: Kvantitativ innehållsanalys av sammanlagt femtio artiklar och derasläsarkommentarer i fem nättidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren, Borås tidning och Dagens Industri.Huvudresultat: Studien kartlägger sammanlagt 2126 st läsarkommentarer, med fokus påframförallt vilka ämnen som kommenteras mest, närvaron av diskussion bland kommentarerna samt kommentarfunktionen som ett demokratiskt verktyg. Dessutom undersöks förhållandet mellan journalisten/redaktionen och kommentarverktyget.Huvudresultaten i korthet:- Ämnena ekonomi, kultur och nöje, samt lokalt kommenteras mest- Diskussion förekommer bland nästan hälften av kommentarerna- Kommentarfunktionen används inte idag som ett demokratiskt verktyg, men har förutsättningar att bli ett sådant i framtiden- Journalisterna/redaktionerna använder sig inte av kommentarverktyget.

I dagens samhälle har många kundföretag problem med datalagringen vilket beror på att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. När kundföretagen började använda sig av virtualisering så expanderade även datastorleken. I samband med att datastorleken växte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad på en central plats som en serverhall och vara överskådlig.Studien utfördes på tre sätt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. Därefter kontaktades företag som använde olika lösningar för datalagring. Nästa steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag använde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gång upptäcktes olika lösningar på problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras användning i beslutsfattandet av tågtunneln ?Västlänken? i Göteborg. Vår uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser används generellt och hur de har tillämpats i detta fall. Vi konstaterar att Västlänken ger väldigt stora samhällsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt är mer än dubbelt så stora. Tågtunnelns nettonytta är således negativ och därmed bedöms projektet inte vara samhällsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna.

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels på två farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus på substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider är små katjoniska molekyler som ingår i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De är kända för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har därför blivit föremål för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till läkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, såväl meticillinkänslig som ?resistent.

I dagens samhälle står allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anställningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det är elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stämmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter från frisörbranschen ansåg att utbildning och arbetsklimatet påverkats av den rådande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur påverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör.

Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar på den frågan.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.