Sök:

Sökresultat:

1485 Uppsatser om Lokalt producerade rćvaror - Sida 61 av 99

Svensk mission i Eritrea : med fokus pÄ inter-religiösa relationer

Mitt syfte med detta arbete Ă€r att fĂ„ en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund sĂ„g ut under en tid dĂ„ EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att fĂ„ ett lokalt signum pĂ„ uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionĂ€r, Olle Hagner frĂ„n Ovansjö socken, som kom att tillbringa nĂ€rmare 40 Ă„r som missionĂ€r i östra Afrika ? mĂ„nga av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frĂ„gestĂ€llningar har fungerat som utgĂ„ngspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad Ă„stadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förĂ€ndring över tid pĂ„ hur missionĂ€rerna sĂ„g pĂ„ den inhemska religionen pĂ„ plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionĂ€rer (sĂ€rskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhĂ€ngare av den inhemska religionen?* Vilka tĂ€nkbara orsaker ligger bakom eventuella förĂ€ndringar i attityder och relationer?Kritiken frĂ„n Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hĂ„rd, och dĂ„ framförallt mot den katolska kyrkan. Detta Ă€r inte förvĂ„nande dĂ„ den katolska kyrkan gjorde allt för att trĂ€nga ut EFS? missionĂ€rer ur Eritrea och lyckades ocksĂ„ med detta under en period.Olle Hagner anlĂ€nde till Eritrea första gĂ„ngen 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgĂ€rning i Eritrea som han tvingats avbryta pĂ„ grund av sjukdom.

Är grön det nya svart? - En studie om hur miljövĂ€nliga klĂ€der skapar konkurrensfördelar

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 Ären har en global oro vÀxt kring konsumtionens pÄverkan pÄ miljön. Faktorer som den globala uppvÀrmningen, hÄl i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var nÄgra av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framtrÀda pÄ marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövÀnliga produkter, designade för att frÀmja en hÄllbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det Àr dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.

BerÀttelser i TV-reklam : En tolkande narrativ analys av svenska TV-reklamers narrativa struktur

Är TV-reklam populĂ€rkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam pĂ„ ett eller annat vis och dĂ€rför borde den ocksĂ„ ha blivit en produkt av vĂ„r kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vĂ„r kultur förs samman rent intertextuellt. Det Ă€r vad denna uppsats behandlar. Jag utgĂ„r ifrĂ„n begreppet populĂ€rkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltsĂ„ reklam dĂ€r en berĂ€ttelse för fram handlingen, förhĂ„ller sig till detta begrepp.

VÀxthuseffekten - vad Àr det som hÀnder? : Elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring förÀndringarna av vÄrt klimat

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Arbeta i en globaliserad vÀrld : Bo och arbeta i ett annat land - i ett EU-perspektiv

Sammanfattning.Uppsatsen Àr baserad pÄ de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda pÄ bakgrund och orsaker till varför man vÀljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas mÄnga skÀl till varför man vÀljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad vÀrld dÀr allt som görs lokalt fÄr en global pÄverkan. Pengar och företag flyttar runt i vÀrlden utan att ta hÀnsyn till nationella grÀnser. MÀnniskor i vÀstvÀrlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utstrÀckning Àn tidigare.

"Det viktiga Àr vad man sjÀlv har med sig egentligen" - En diskursanalys av genusperspektiv i gymnasiekursen Svenska B

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Att vÀlja sourcingstrategi: vad har konjunkturen med det att göra? : En empirisk studie av svenska tillverkningsföretag

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns pÄ bÄde global och lokal nivÄ idag, nÄgot som gör det viktigare för företag att hÄlla hög effektivitet. Det försvÄras av den ökade dynamiken pÄ marknader och ovÀntade konjunktursvÀngningar som leder till en ökad osÀkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnÄ ett högre vÀrdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex anvÀnds som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osÀkerhet i dagens ekonomiska omvÀrld, samt om det finns större fokus pÄ strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har nÄgon inverkan pÄ val av sourcingstrategier, och det utifrÄn vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek pÄ leverantör och outsourcing visar pÄ en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osÀkerhet i omvÀrlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sÀmre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus lÀggs pÄ inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lÀgger dÀrmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

NÀr tvÄ blir ett : en studie av internkommunikationen vid sammanslagningen mellan Sif och HTF

Fenomenet att journalistiska omdömen anvÀnds i marknadsföring av kommersiella varor Àr inget nytt. Exempelvis dvd-filmer sÀljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid nÄgot tillfÀlle stÄtt i den lokala hyrvideobutiken och lÀst omdömena pÄ omslagen. Marknadsförarna lÄnar journalistiken för att sÀlja en produkt, samtidigt som medierna har att vÀrna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstÀnkliggöras av sin publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning journalistiskt material anvÀnds i marknadsföringen av dvd-filmer, samt frÄn vilka medier det hÀrstammar. Vi försöker ocksÄ tolka och förklara fenomenet utifrÄn olika teoretiska utgÄngspunkter.

Algblomning i dammar, i stad och pÄ golfbanor :

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Problematik kring vindkraftsetableringar : - en studie av hur olika aktörsgrupper uppfattar och tolkar miljöbalken kapitel 1-4, kopplat till vindkraft, miljö och en hÄllbar utveckling

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhÄllande till landbaserad vindkraft i Sverige. FrÄgestÀllningarna behandlar huruvida olika handlingssÀtt hos dessa olika aktörsgrupper, gÀllande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, pÄverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hÄllbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras pÄ en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten pÄ fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ telefonintervjuer med olika aktörsgrupper pÄ tre nivÄer bestÄende av miljödepartement, lÀnsstyrelser och verksamhetsutövare.

Elektronisk handel: tjÀnsten e-kort som betalningsalternativ

Internet har genomgÄtt en explosionsartad utveckling. FrÄn att ha varit ett nÀt för universitetsvÀrlden och den amerikanska regeringen, har anvÀndningen utvecklats mot allt mer olika tillÀmpningar. Ett av de stora anvÀndningsomrÄdena för Internet Àr handel av varor och tjÀnster. OtillrÀcklig sÀkerhet Àr en faktor som hÄller tillbaka elektronisk handel över Internet. Tveksamhet, frÄn företagens kunder, finns hela tiden om det Àr sÀkert att skicka sitt kontokortsnummer över Internet för att betala för en vara eller tjÀnst.

Fritid -till vilket pris? : En intervjustudie om hur unga vuxna med fysiskt funktionshinder upplever möjligheter till en meningsfull fritid

Sammanfattning.Uppsatsen Àr baserad pÄ de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda pÄ bakgrund och orsaker till varför man vÀljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas mÄnga skÀl till varför man vÀljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad vÀrld dÀr allt som görs lokalt fÄr en global pÄverkan. Pengar och företag flyttar runt i vÀrlden utan att ta hÀnsyn till nationella grÀnser. MÀnniskor i vÀstvÀrlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utstrÀckning Àn tidigare.

Projektering av odlingsvÀgg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd frÄn byggnadens tak

I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.

Handels- och bistÄndsförhÄllandets utveckling mellan Uganda och Sverige och EBA-avtalets mÄlsÀttning

Handels- och bistÄndsförhÄllandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda pÄ hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igÄng var Ugandas handel med SverigeojÀmn, det Àr den Àven idag efter ca Ätta Är av en global frihandel. Handelsstatistiken dessalÀnder emellan tyder pÄ en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera pÄ vÀrldsmarknaden.

Global Reporting Initiative : Om balans mellan positiv och negativ information i svenska börsnoterade företag

Företag och organisationer pÄverkar den vÀrld vi lever i bland annat genom att sysselsÀtta individer och producera varor men Àven genom att förbruka resurser. I takt med allmÀnhetens ökade miljö- och klimatmedvetenhet har trycket pÄ att företag ska ta ansvar ökat. En vÀl anvÀnd term i sammanhanget Àr corporate social responsibility (CSR) som tar sikte pÄ företags ansvar i samhÀllet. UtifrÄn dessa förÀndringar har företag börjat redovisa sitt miljö-, ekonomi- och sociala arbete i sÀrskilda hÄllbarhetsredovisningar. I uppsatsen undersöks svenska börsnoterade företags miljöredovisning och specifikt miljöredovisningen som Àr en del i Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->