Det finns idag i Sverige många lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade råvaror är något som ökat i samhället och är ofta förekommande i media. Människor i restaurangbranschen har under många år använt sig av lokalt producerade råvaror, men i och med det ökade intresset från konsumenter så har möjligheterna till användandet ökat.Syftet med denna uppsats är att se hur restauranger använder sig av lokalt producerade råvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill också ta reda på vilket sätt kundens val av restaurang påverkas av restaurangers användande av lokalt producerade råvaror.Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkät med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkät via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tänkt som ett komplement att ställa mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig väldigt mycket från olika individer.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ?Smak på lokalt?. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ?Smak på lokalt?.Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ?Smak på lokalt? som har visat sig vara mycket framgångsrik.

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden.

SammanfattningEn av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet för samhället. Då utsläpp av synbara halter och energiförbrukning är en av de främsta miljöpåverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemområdet. Då livsmedelsindustrin står för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, läggs det mycket fokus på forskning kring miljövänliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har därför valt att undersöka området genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare än andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benägna att minska sinmatkostnader.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstår vid omhändertagande av matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns matavfall.

Rapporten handlar om hur olika brandfarliga varor skall kunna kategoriseras med hjälp av parametern FIGRA. Syftet med arbetet var att kunna undersöka om det gick att använda FIGRA i ett större användningsområde. FIGRA är en förkortning som står för FIre Growth RAte och som belyser olika produkters brandtillväxt. Olika försök har genomförts med standardgods, kartonger med en bestämd kontrollvolym, brandfarliga och icke brandfarliga varor. De brandfarliga varorna var lacknafta, Hammarlack och Karlsons universalklister.

Denna undersökning kartlägger svenska konsumenters uppfattning kring hur säkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, såsom kön, ålder, sysselsättning och civiltillstånd. Med betalning avses i den här rapporten att en konsument betalar sina varor på elektronisk sätt över Internet.I denna undersökning har metoden enkäter använts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. Många av konsumenterna känner sig osäkra vid betalning av varor över Internet, vissa känner till och med att det är så osäkert att de helt enkelt avstår att handla varor över Internet på grund av att detta..

Affärssystem har expanderat de senaste åren, det här eftersom företag ser fördelar med att använda systemet. Affärssystem kan kort sammanfattas till att vara ryggraden i företag, eftersom systemet förser med en helhetslösning. I dagsläget kan företag välja att införskaffa ett lokalt installerat affärssystem eller ett molnbaserat affärssystem. Det lokalt installerade affärssystemet innebär att systemet existerar inom företagets väggar och det molnbaserade affärssystemet innebär att systemet ligger på molnet. I den teoretiska referensramen har motiv samlats in som bedöms vara centrala anledningar, till varför företag väljer att införskaffa ett lokalt installerat affärssystem.

Vid användning av metoden contingent valuation erhålls ofta olika resultat beroende på sättet respondenterna frågas på. Tidigare studier har visat att binära frågor leder till en högre estimering av betalningsviljan än öppna frågor, samt att skillnaden mellan dem är lägre vid användning av privata varor än vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning är ett steg för att förbättra förståelsen inom detta område. Syftet är att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, härledda från uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant åt då man använder sig av öppna och binära frågor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, där de binära svaren är justerade från anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant åt för sju av uppsatsens varor.

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

Arbetet tar upp lösningsförslag och val av lösning för en unik parkeringsplats på ett företag i Emmaboda. Lösningarna omfattar lokalt omhändertagande av dagvatten, val av beläggningstyper och trafiksäkerhet. Arbetet kommer att användas av Xylem till förfrågningsunderlaget för kommande anläggning av parkeringen..

De senaste årens stora prissvängningar har gjort lantbrukets intäkter mycket varierande. För att kunna säkra intäkterna och kunna planera kommande års inköp krävs någon form av prissäkring. Arbetet behandlar en av dem, terminshandel på börs. Målet med arbetet är att det om möjligt ska inspirera fler att prissäkra sina producerade varor och därmed få en tryggare ekonomi. Syftet är att se hur terminshandeln mellan lantbrukare och handelspartnerkan utvecklas sett ur lantbrukarens perspektiv. Information till litteraturstudien kommer från aktuella hemsidor, insatta personer inom bank och spannmålshandel, samt seminarium om terminshandel och prissäkring. Del 1 innefattar en litteraturstudie som behandlar de begrepp och möjligheter som finns inom terminshandel, samt de risker som kan uppstå vid eventuell prissäkring. Del 2 är resultat från intervjuer. De intervjuade är lantbrukare som alla har genomfört terminshandel på börsen.

Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försäljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland påverkas av sin valda produktionsinriktning och försäljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen på djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med såväl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i. Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gå med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas självuppskattande resiliens hade överlag ett högt värde..

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Utbredningen av piratkopierade varor har varit explosiv de senaste åren. Denna kopiering försämrar utbudet av arbetstillfällen och försämrar förtroendet på marknaden och leder till att investeringsviljan sjunker. Vissa av dessa varor kan till och med vara livsfarliga men man måste ändå minnas att många människor i fattiga länder lever på försäljning av dessa piratkopierade produkter..