UtifrÄn forskning och en pÄgÄende debatt i dagens samhÀlle gÄr det att utlÀsa en problematik kring medborgardialog dÀr den potentiella nyttan stÀlls mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess pÄverkan pÄ effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhÄlls. FrÄgan har blivit allt mer aktuell de senaste Ären dÄ planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krÀvs för att tillgodose behovet av bostÀder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmÀrksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), nÄgot som generellt uppfattas som en tidskrÀvande process. Stadsbyggnadsbenchen Àr en samarbetsorganisation i Stockholms lÀn dÀr Ätta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrÄgor. De Ätta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen dÀr strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn pÄ medborgardialog.

Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.

MÄnga vÀlgörenhetsorganisationer har idag second hand-butiker knutna till sin verksamhet som ett sÀtt att omvandla gÄvor till likvida medel som doneras till vÀlgörande ÀndamÄl. Detta innebÀr att organisationerna mÄste arbeta aktivt med sin varumÀrkesidentitet för att kunna sÀrskilja sig frÄn andra aktörer pÄ marknaden. Författarna till denna uppsats har försökt klargöra varumÀrkesidentiteten hos Röda Korsets mötesplats Kupan som bedriver försÀljning av second hand. Inom teorier och tidigare forskning betonar man vikten av att varumÀrkesinnehavare mÄste veta vad som kÀnnetecknar deras varumÀrke och vad det skall förmedla, annars finns risken att konsumenterna fÄr svÄrt att bilda en tydlig uppfattning utav varumÀrket. Det önskade scenariot Àr att varumÀrkesinnehavaren och konsumentmarknaden skall uppfatta varumÀrket likadant.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Borrelios Àr den vanligaste fÀstingburna infektionen pÄ norra halvklotet, och orsakas av spiroketer tillhörande Borrelia burgdorferi sensu lato-komplexet. Dessa bakterier kan spridas till flera organ och ge upphov till olika symptom i bland annat hud, nervsystem, leder och hjÀrta. Omkring 15 % utvecklar neurologiska symptom, sÄ kallad neuroborrelios. Den bÀsta indikatorn pÄ aktiv neuroborrelios Àr framförallt karakteristiska neurologiska symptom samt tecken pÄ en inflammatorisk förÀndring i cerebrospinalvÀtskan (CSV) i kombination med lokalt producerade antikroppar mot Borrelia burgdorferi s.l. i CSV.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur professionella tjÀnsteorganisationer mÀter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmÀtnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mÄl. Metod: Metodvalet Àr en kvalitativ studie byggt pÄ undersökningens syfte att bÀttre förstÄ hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mÀter och följer upp prestationer för att nÄ sina strategiska mÄl. Den analytiska processen har utgÄtt frÄn att objektivt undersöka om det finns en överenstÀmmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att pÄ sÄ sÀtt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta omrÄdet. Genom att anvÀnda en intervjuguide istÀllet för ett detaljerat frÄgeformulÀr anser vi att vi har uppnÄtt en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna sjÀlvstÀndigt har kunnat utveckla sina tankar och Äsikter.

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrÄgor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrÄn behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgÄngspunkt i detta beskrivs ocksÄ de utmaningar som uppstÄr vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras pÄ en generell kartlÀggning av globala företags arbete med kompetensfrÄgor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriÀrplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del anvÀnt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrÄgor. Kunskap om personalens kompetens har frÀmst delats genom nÀtverkande mellan de lokala ledarna.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

I kursen TMMT06, Maskinteknik ? projektkurs, genomförs ett obligatoriskt projekt. Projektet utförs som kandidatexamensjobb i studentpar och delas i detta fall av tre kandidatpar. Det projekt som detta kandidaterbete ingÄr i behandlar dimensionering av bÀrplan och deras prestanda. Kandidatarbetet Àr riktat mot en hÄllfasthetsanalys av bÀrplansstag för statiska fall under inverkan av genererad lyftkraft och strömningsmotstÄnd.Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett konstruktionsunderlag till det projekt som delas av kandidatparen.

Siljans Chark AB Àr ett lokalt förankrat företag i Mora. DÀr tillverkas mÄnga olika typer av charkprodukter, bland annat varmkorv, grillkorv, falukorv, leverpastej samt de fermenterade smörgÄspÄlÀggen salami och hushÄllsmedwurst. Salamin och hushÄllsmedwursten som tillverkas dÀr Àr av en svensk snabbfermenterad typ och sÀljs dels hel men Àven skivad och paketerad i vakuum-förpackningar. Ett problem som företaget haft en lÀngre tid Àr dÄlig konsistens pÄ dessa produkter. Skivorna hÄller inte ihop utan faller isÀr nÀr dessa ska tas ur förpackningen.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Ett varumÀrke Àr bra för kunden pÄ mÄnga olika sÀtt, först och frÀmst sÄ talar varumÀrket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjÀnsten, men det allra viktigaste som varumÀrket gör för kunden Àr att det ger kunden sÀrskild mening och nÄgonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumÀrket sÄ behöver han/hon inte leta sÄ mycketefter information om varumÀrket vilket Àr bra ur ett ekonomiskt perspektiv dÄ sökkostnaden blir lÄg.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi Àr frÄn omrÄdet bÄda tvÄ och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt sÄ valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och Àven anvÀnt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och Àven pÄ andra sÀtt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrÄn en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den bestÄr av Ätta faser: vision, kultur, identifiering, faststÀlla, arkitektur, engagera, kapitalisera och mÀtning.