Arbetet syftar till att förstÄ en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger pÄ den politiska beslutsprocessen bakom förÀndringen av sjukvÄrden i Region SkÄne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet SkÄnsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjÀnstemÀn. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av SkÄnsk Livskraft. Vidare har arbetssÀttet, med stark yrkesmÀssig förankring, gett tjÀnstemÀnnen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgrÀnserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsÀttning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle. Den teoretiska delen i studien har bestÄtt av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestÄtt av fem intervjuer med tvÄ kvinnor och tre mÀn som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgÄngspunkten har varit att tolka materialet utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i tre olika nivÄer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebÀr att vara sopdykare i postmoderniteten Àr: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tÀnk globalt ? agera lokalt, den gode strÄtrövaren och gammaldags moral.

Studien utgör en analys av Malmö stads samrÄd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan Àr den internationella överenskommelsen för en hÄllbar utveckling inom samhÀllsplanering. Social hÄllbarhet innebÀr goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige Àr en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN pÄ en mÀngd omrÄden, dÀribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och mÄlsÀttningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur vÀl Malmö stads samrÄdsprocess i översiktsplaneringen överensstÀmmer med Habitatagendan och hur samrÄdsprocessen kan utvecklas för att skapa bÀttre möjligheter för ett lokalt inflytande.

Storm water is rain and melted snow that runs off, primarily from impervious surfaces.Future storm water management is facing the challenges of increased precipitation, asclimate changes, and increased areas of impervious surfaces due to the expansion anddensification of the cities. Impervious surfaces reduce the potential for water to infiltratein the ground leading to increased surface runoff and higher peak discharge.The runoff coefficient is closely related to the percentage of impervious surfaces andrepresents the maximum percentage of a catchment that can contribute to runoff. In thisstudy, the objective was to evaluate the weighted runoff coefficient for three differenturban types; apartment buildings, townhouses and residential areas and a comparisonbetween today and the 1970`s was made.The runoff coefficient was determined by manual mapping of the different surface typesin each area based on data in the form of orthophotos and aerial photographs. The surfacetypes that were mapped were asphalt, permeable areas, tiles, sand/gravel and roof.Tiles and sand/gravel were the most difficult surface types to map. In order to see towhat extent these categories influenced the weighted runoff coefficient a sensitivityanalysis was carried out and the runoff coefficient based on surface type was changed indifferent scenarios.The results of the sensitivity analysis showed that the surface types tiles and sand/gravelhad little impact on the weighted runoff coefficient which in mainly due to the fact thatthe percentage of these surfaces types of the total area is small.The result of the study showed that the largest change in the runoff coefficient occurredin residential areas where the increase in the percentage of impervious surfaces causedby new roofs in the form of porches and garages and from paved or tiled driveways.

Highly polluted urban storm water from e.g. highways can contain large amounts of heavy metals that may cause harm if they are discharged into recipients. To remove the heavy metals a possible low-cost method that does not require much maintenance, could be the use of reactive filters with filter materials consisting of industrial residues or other cheap mineral based materials. Dissolved metal ions are removed by reactive filters through the processes of ions binding to active sites on the surface of the filter materials, or by formation of insoluble precipitates.The ability of CaO-treated granulated blast-furnace slag, iron oxide coated sand, olivine and nepheline to remove seven heavy metals (Cr, Cd, Cu, Ni, Zn, Pb and Hg) from urban storm water was studied. Initially batch experiments were performed where the effect of pH, dissolved organic carbon (DOC) and dissolved ions on the adsorption efficiency was studied.

Naturvetenskap Àr en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhÀlle. Inte minst för att förstÄ och förhÄlla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör pÄverkar oss som individer bÄde lokalt och globalt, inte bara idag utan Àven framÄt. Trots Àmnets betydelse för samhÀllet Àr mÄnga elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist pÄ intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier dÀr studieresultaten sÄ vÀl som attityden gentemot Àmnet försÀmrats.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkÀndes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, Àr klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel pÄ omrÄden som kÀnnetecknas av starka lÀnkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nÀmnas, Àven kÀnda som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? MjÀrdevi Science Park. Hur förhÄller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett nÀromrÄde, i hur stor utstrÀckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie Àr baserad pÄ djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter frÄn MjÀrdevi Science Park och en professor frÄn Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i nÄgon större utstrÀckning.

Titel: Det tycks (finnas en del att tycka om)Författare: Karin BergstrandKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15hpUniversitet: Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Annika BergströmSidantal: 66 sidor, inklusive bilagorSyfte: Studien syftar till att ge en övergripande bild av lĂ€sarkommentarer ianslutning till artiklar pĂ„ ett urval av svenska dagstidningars webbplatser. MĂ„let Ă€r att fĂ„ en uppfattning om hur kommentarfunktionen anvĂ€nds.Uppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial och metod: Kvantitativ innehĂ„llsanalys av sammanlagt femtio artiklar och deraslĂ€sarkommentarer i fem nĂ€ttidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, VĂ€sterbottens-Kuriren, BorĂ„s tidning och Dagens Industri.Huvudresultat: Studien kartlĂ€gger sammanlagt 2126 st lĂ€sarkommentarer, med fokus pĂ„framförallt vilka Ă€mnen som kommenteras mest, nĂ€rvaron av diskussion bland kommentarerna samt kommentarfunktionen som ett demokratiskt verktyg. Dessutom undersöks förhĂ„llandet mellan journalisten/redaktionen och kommentarverktyget.Huvudresultaten i korthet:- Ämnena ekonomi, kultur och nöje, samt lokalt kommenteras mest- Diskussion förekommer bland nĂ€stan hĂ€lften av kommentarerna- Kommentarfunktionen anvĂ€nds inte idag som ett demokratiskt verktyg, men har förutsĂ€ttningar att bli ett sĂ„dant i framtiden- Journalisterna/redaktionerna anvĂ€nder sig inte av kommentarverktyget.

Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att Äterföring avavloppsslam som vÀxtnÀring till brukbar jord kan försvÄras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till KÀppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkÀllor i avloppssystemet. Detta uppnÄs genom en substansflödesanalys med avseende pÄ metallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör KÀppalaförbundets upptagningsomrÄde. Verktyget som dÀrvidlag utvecklas identifierar tungmetallkÀllor, storleken av utslÀppen och ger information om var ÄtgÀrdsinsatser Àr effektivt.För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem omrÄden: hushÄll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. TungmetallkÀllor identifierades och grupperades till ett av de fem delomrÄdena.

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en analys av samhÀllsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras anvÀndning i beslutsfattandet av tÄgtunneln ?VÀstlÀnken? i Göteborg. VÄr uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser anvÀnds generellt och hur de har tillÀmpats i detta fall. Vi konstaterar att VÀstlÀnken ger vÀldigt stora samhÀllsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt Àr mer Àn dubbelt sÄ stora. TÄgtunnelns nettonytta Àr sÄledes negativ och dÀrmed bedöms projektet inte vara samhÀllsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna.

I dag pÄgÄr ett nationellt miljömÄlsarbete som utgÄr frÄn de 15 nationella miljökvalitetsmÄlen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömÄlsarbete som utgick frÄn 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svÄrigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömÄl utifrÄn nationella miljömÄl. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstÄ nÀr nationella mÄl skalas ner till lokala mÄl. VÀgledande frÄgestÀllning har varit; Vilka svÄrigheter uppkommer nÀr det gÀller att utforma lokala miljömÄl utifrÄn de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömÄlen pÄ lokal nivÄ? Grunden för uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ instudering och jÀmförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie med artiklar funna dels i PubMed, dels pÄ tvÄ farmaceutiska företags hemsidor. Syftet med arbetet var att undersöka antimikrobiella peptider som nya potentiella alternativ till traditionella antibiotika mot meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA), med fokus pÄ substanserna NZ2114, Agplectasin, Brilacidin/PMX-30063, PXL-150, Lytixar/LTX-109 och NAI-107. Antimikrobiella peptider Àr smÄ katjoniska molekyler som ingÄr i det naturliga immunförsvaret hos i princip alla livsformer. De Àr kÀnda för att ha en hög effekt och ett brett antibiotiskt spektrum, och har dÀrför blivit föremÄl för omfattande forskning med förhoppning om att kunna omvandla dessa peptider till lÀkemedel. Samtliga i arbetet granskade substanser uppvisar god effekt mot S aureus, sÄvÀl meticillinkÀnslig som ?resistent.

I dagens samhÀlle stÄr allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anstÀllningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det Àr elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stÀmmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter frÄn frisörbranschen ansÄg att utbildning och arbetsklimatet pÄverkats av den rÄdande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur pÄverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör.