Abstract Fenomenet lÀxa ? osynligt i teorin, motsÀgelsefullt i praktiken Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsÀtt dagens lÀrarstudenter inom enheten Barn Unga SamhÀlle pÄ Malmö högskola har gÀllande lÀxor. Studien Àr Àven tÀnkt att vÀcka tankar kring lÀxan, dess syfte och anvÀndning samt synliggöra lÀxan som en del av undervisningen i dagens lÀrarutbildning. Studien belyser bland annat att lÀxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 Är tillbaka, och diskuterar vad det kan bero pÄ.

Siljans Chark AB Àr ett lokalt förankrat företag i Mora. DÀr tillverkas mÄnga olika typer av charkprodukter, bland annat varmkorv, grillkorv, falukorv, leverpastej samt de fermenterade smörgÄspÄlÀggen salami och hushÄllsmedwurst. Salamin och hushÄllsmedwursten som tillverkas dÀr Àr av en svensk snabbfermenterad typ och sÀljs dels hel men Àven skivad och paketerad i vakuum-förpackningar. Ett problem som företaget haft en lÀngre tid Àr dÄlig konsistens pÄ dessa produkter. Skivorna hÄller inte ihop utan faller isÀr nÀr dessa ska tas ur förpackningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Inom en industri visade det sig i den Ärliga medarbetamÀtningen att i pÄstÄendet ?Jag Àr motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instÀmde i pÄstÄendet medan pÄ en annan avdelning var det ytterst fÄ som instÀmde i pÄstÄendet. DÀrför ville företaget fÄ det nÀrmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero pÄ. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av tvÄ arbetsgrupper, ta reda pÄ hur de anstÀlldas instÀllning till arbete generellt, vilka förvÀntningar de hade pÄ arbete och hur de sÄg pÄ det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de tvÄ arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkÀt.

VÄr projektredogörelse beskriver utformandet av ett lÀromedel som frÀmjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B pÄ gymnasiet. VÄr intention har varit att lÀromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgÄngspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mÄl. Vi har stÀllt oss frÄgorna: ?Hur kan man gÄ till vÀga för att skapa ett undervisningsmaterial dÀr problemorienterat tematiskt arbete frÀmjas?? och ?Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla lÀroplanens mÄl??. Vi har valt att utforma vÄrt undervisningsmaterial i form av en lÀrarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Företag har under den senaste tiden upplevt ökade och förÀndrade krav frÄn intressenter, vilket kan pÄvisas genom hur intresset för Corporate Social Responsibility (CSR) har intensifierats. Electrolux Àr ett av de företag som upplevt hur kraven förÀndrats, vilket i kombination med en miljökrÀvande verksamhet utgjort utmaningar för företaget. Ett sÀtt att möta intressenternas krav Àr genom utökat strategiskt arbete, varpÄ CSR kan vara ett framgÄngsrikt sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt. I denna uppsats genomförs en fallstudie av Electrolux dÀr vi Àmnar besvara frÄgestÀllningen: Ur ett strategiskt perspektiv; Hur har intressenters ökade och förÀndrade krav pÄverkat karaktÀren av Electrolux CSR-arbete mellan Är 2000-2015? Studiens analysmodell baseras pÄ; intressent- och legitimitetsteori, Porter & Kramers steg för strategiskt hÄllbarhetsarbete samt Carrolls CSRpyramid.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge lÀsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrÄn tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal Àr betydelsefullt för bÄde det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes pÄ olika sÀtt.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Uppsatsen handlar om unga mÀns syn pÄ framtiden utifrÄn om de har arbete eller Àr arbetslösa. I uppsatsen utgÄr jag frÄn teorier om Avindustrialisering, Arbete, Ungdomsarbetslöshet och Identitet och arbete. Detta Àr teorier som anvÀnds i min undersökning för att skapa större förstÄelse för vilken situation unga mÀn i industriorten Olofström befinner sig i och för att förstÄ deras Äsikter och tankar om arbete, arbetslöshet och framtidsvisioner. Industriorten Olofström Àgnas ett kapitel i min undersökning för att kunna se hur Olofström har utvecklats frÄn blomstrande industriort pÄ 1960-70-talet dÄ det fanns stor tillgÄng pÄ industriarbete i Olofström, till dagens samhÀlle dÄ stÀndiga rationaliseringar har minskat arbetstillfÀllena och gjort sÄ att det i dagens Olofström inte finns samma efterfrÄgan pÄ industriarbetare som det fanns förr.I uppsatsen har jag till största del anvÀnt mig utav kvalitativ metod dÄ jag gjort flera intervjuer med olika unga mÀn bosatta i Olofströms kommun. Med hÀnsyn till anonymiteten sÄ benÀmner jag de sex unga mÀnnen som jag intervjuat som intervjuperson 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..