Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

VÄrt syfte Àr att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna pÄ socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta pÄ hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna pÄ termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta pÄ frÄgestÀllningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjÀlp av sprÄket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vÄr undersöknings syfte och frÄgestÀllning.

AbstractThe customer demand for ecological products has increased in recent years, within the garden industry this mainly concerns herbs and other edible plants. The organic trend is increasing and more people are aware of the environment and want to take responsibility for it through their purchases for their garden as well.In this essay the aim is to investigate customer demand and the possibility of selling organicperennial plants in eight garden centres on the Åland islands and in GĂ€vle/Sandviken. I include two garden centres with an organic profile to get a wider point of view. I investigate the global market for organic perennials and look further into existing certification standards on the Swedish market today.The methods I have been using are interviews and a literature study.The study shows that the experienced demand for organic perennials is small in both of myinvestigated groups. The biggest motivation for starting to sell organic perennials would be to find a supplier of these plants and that more customer would ask for them.

FrÄn och med november 2013 finns det en beÀttarlÄda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lÀrare i Ärskurs 1 har möjlighet att lÄna och anvÀnda i undervisningen. I den hÀr uppsatsen undersöks berÀttarlÄdans syfte, förvÀntade effekter pÄ elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berÀttarlÄdans innehÄll och anvÀndningsomrÄde. Vidare diskuteras berÀttarlÄdans potential som lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna lÀrare och bibliotekarier. Detta eftersom det Àr ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lÀrare och elever som avsedda anvÀndare. Elevernas inflytande pÄ lÄdans utformning har en nÄgot margniell men lika viktig del i utvÀrderingen.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.

Studier och granskningar har visat pÄ en fokusering pÄ imitativt resonemang i skolsammanhang dÀr eleverna mÄnga gÄnger inte bedöms utifrÄn samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som stÀlls pÄ elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter frÄn en lÀrarhandledning analyserats och klassificerats utifrÄn ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jÀmföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har Àven en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lÀrarhandledningens provuppgifter Àr tillrÀckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krÀvde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med nÄgon typ av imitativt resonemang.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Den globala uppvÀrmningen Àr nÄgot som har pÄgÄtt under en lÀngre tid och i takt med att utslÀppen av vÀxthusgaserna ökar, stiger temperaturen pÄ jorden vilket kan fÄ konsekvenser i framtiden. Under vÄr, höst och vinter kommer Sverige att fÄ intensivare nederbörd samt ökad havsnivÄ. Somrarna förvÀntas bli torrare och varmare. I takt med att stÀder vÀxer och blir allt tÀtare ökar andelen hÄrdgjorda ytor. Detta kan stÀlla till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras pÄ ett naturligt sÀtt vilket leder till översvÀmningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvÀmningar i stÀder har allt fler projekt pÄbörjats som arbetar med att integrera klimatförÀndringar i planering och gestaltning.

GNSS-mÀtning med nÀtverks-RTK Àr en satellitbaserad geodetisk mÀtningsmetod som reducerar inverkande felkÀllor genom relativ mÀtning mot ett nÀt av fasta referensstationer.I Sverige har LantmÀteriet upprÀttat ett nÀt av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtÀtning av Swepos-nÀtet till ca 35 km mellan referensstationerna pÄgÄr och berÀknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osÀkerheten vid mÀtning i omrÄden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nÀt med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker ocksÄ hur lÄng tid som behöver gÄ mellan tvÄ mÀtningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete berÀknar standardosÀkerhet och korrelationstider vid mÀtning i det förtÀtade 35 km-nÀtet baserat pÄ statiska GNSS-mÀtningar pÄ olika avstÄnd frÄn nÀrmaste referensstation samt data frÄn en permanent monitorstation belÀgen i VÀxjö.StandardosÀkerheten (68% konfidensnivÄ) för mÀtningarna, vid förhÄllandena i denna studie, var vid mÀtning 0,1 km frÄn nÀrmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).

I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.

Heroin framstÀlls av opiumvallmo och har sedan mitten av 1960-talet utvecklats till att bli ett av vÀstvÀrldens största problem inom narkotikamissbruket Det Àr svÄrt att bilda sig en uppfattning om hur stor tillgÄngen Àr pÄ heroin i Sverige. Mörkertalet som finns dÄ det gÀller bÄde införsel av heroin samt antalet missbrukare i Sverige torde vara sÄdant som försvÄrar ett konkret pÄstÄende. Tittar man pÄ beslagsstatistiken gÀllande heroin sÄ kan man konstatera att det varierar kraftigt under en tioÄrsperiod. De Är dÄ stora beslag har gjorts sÄ grundar sig dessa pÄ ett stort beslag vid ett enstaka tillfÀlle. Studien visar att i SkellefteÄ finns det i princip enbart vitt heroin och detta kommer till stora delar frÄn StockholmsomrÄdet.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hÀlften av all svensk lÄngfilm produceras i VÀstra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsÀttningarna för filmproduktionsbolag förlagda pÄ dessa bÄda platser. Den övergripande frÄgestÀllningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag Àr placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film VÀst. Baserat pÄ klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporÀra kluster, har materialet analyserats.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..