Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser. Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga Utbildningscentrum där jag är anställd. Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg. Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock ej alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité. Nyckelord: lärplattform, utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning, närundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Gamification tar sikte på att spels engagerande förmåga borde kunna användas i andra sammanhang än endast i spel, som till exempel på företag, för att engagera kunder eller anställda. Gamification som riktar sig mot företagets anställda kallas intern gamification och har under de senaste åren ökat i användning. På företag är sociala motiv ofta en viktig drivkraft bakom människors beteenden. Sociala motiv syftar till viljor som relateras till grupper, som till exempel viljan att prestera bättre än andra i en grupp, eller viljan att passa in i en grupp. Trots att socialamotiv ofta är en viktig drivkraft på arbetsplatser saknas studier kring hur intern gamification kan väcka motivation genom sociala motiv.

Syftet med denna studie är att analysera situationer av kunnande i matematik utifrån en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlärning. Den är upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematikläraren och sju elever i skolår sex analyseras i vilken mån den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stärker elevernas lärande. Huvudresultatet av studien pekar på att den undervisningskontext som utmärker detta fall, där bedömning till stora delar görs utifrån intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa läraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrån elevens synvinkel. När prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar på nödvändigheten av fortsatt forskning om vad läraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad på aktiva elever som själva får sätta sina mål..

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal.Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material.

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap..

Arbetet ger en lösning till problem som uppkommer vid spel över nätverk orsakade av nätverksfördröjning. Ett vanligt problem är konsistensfel, olika spelare ser olika speltillstånd på sina skärmar. Lokal fördröjning är en teknik för att undvika uppkomsten av inkonsistenser. Genom att låta en spelarhandlings effekt fördröjas lokalt ges handlingen ett försprång över nätverket. Då ökar sannolikheten att båda parterna utför handlingen samtidigt.

I denna rapport diskuteras hur wikis kan användas med målet att inkludera fler elever medmatematiksvårigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare åldrar. Rapporten är gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen är att studien kan inspirera matematiklärare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus på wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att använda wiki bygger på att eleverna samarbetar, vilket i sig kan få positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter från användandet av wikis visar också ett antal andraväsentliga fördelar. Elever som av olika skäl har svårt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte på samma sätt påverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa.