AbstraktVad attraheras anställda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgår från ett intresse för varför man väljer att börja på en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har därmed genomförts på det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP är som arbetsplats. Detta sker utifrån valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgår och kopplar samman fem övergripande områden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar på arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsställelse och engagemang.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande projektet Hälsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under åren 2006-2008 med temaområdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lärarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i Hälsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper användes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lärare från projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som påverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård.

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gällande detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras på teorier om attityder från framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad på Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras på dels enkvantitativ studie i form av en enkätundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer.

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process. Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog.

Trygghet är en viktig faktor i hemsjukvård, där distriktssköterskors förmåga att ge trygghet betyder mycket för vårdens kvalitet. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvård. Studien är baserad på sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: Förväntningar på en tillitsfull relation, Vara tillgänglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstå personers behov, Förmåga att möta otrygghet, Förstå hemmets betydelse samt dess begränsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs när de bekräftade personer i hemsjukvård som individer, var engagerade, frågade hur de mådde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredställande information samt fick personer att ?känna sig hemma?.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen.Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet på ett annat sätt än det konventionella. Detta på grund av olika anledningar så som: rening, fördröjning och mervärde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar är idag kraftigt överbelastade, därför måste man ibland om det är rätt förutsättningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar på hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten på öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstår.Metoden har varit att titta på två olika system nämligen västra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Dagens lokala nätverk förväntas tillgodose allt högre krav på prestanda, högre överföringshastigheter, men även mobilitet. Användare behöver allt mer tillgång till det lokala nätverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens områden. Till detta hör även de, i vissa situationer, krav på snabba uppkopplingar av tillfälliga nätverk, t. ex. vid konferenser.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

All systemdokumentation som finns på Flextronics är dokumenterad på en mall i Word. Utvecklingen inom Flextronics WE, Karlskrona är stor. Många datasystem används på företaget inom olika avdelningar lokalt men även i Europa, och ingen gemensam ruin för hanteringen av systemdokument finns. Helpdesken på Flextronics servar hela Karlskrona och västra Europa på deras datasystem och nätverk. Vår uppgift är att ta fram en kravspecifikation för hantering av systemdokumentationen. För att helpdesken skall kunna utnyttja denna information krävs att informationen lagras på ett enkelt och överskådligt sätt där man lätt kan söka uppgifter. Lösningen skall vara Web-baserad så att alla användare skall kunna utnyttja informationen både internt och externt via företagets intranet..

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.